enom/ then wara nogh rijk/ som låter sigh nöya medh thet Gudh honom beskär. Hwar om skal en så stort effter rijkedom sökia? Hwad hafwer en Rijk bättre än then Arma/ the hafwa man whar sin Bwk at fylla/ hwad är tå för åthskillna emillan them? Then är thet/ at then ena fräter och uthmärtlar sigh sielff/ förachtar Gudh och hans helgha Ord/ förorenar sitt Lijff/ besmittar sin Siäl/ ther medh öfweträffar then Rijak then Arma/ och medh intet annat/ Som Chrysostomus sägher.
Then som intet wil befinna thenne Marteringen/ som en medh Girigheet sigh sielff tilfoghar/ såsom och the löfften och tryggheet the hafwa som låta sigh nöya: The låta doch the stora straff och plåghor som Gudh the girige hootar/ och allsomfftast pläghar straffa medh/ icke allenast här timligh/ uthan til ewigh tijdh: Här fölle alt förlångt Wärlzlighe Historier ther om indragha. Man wil allenast aff Gudz Helga Ord några Witnesbörder framföra/ ther aff man kan see hur wedherstyggeligh thenna synden är in för GUdh. Mångestädz ropar Gudh wee öfwer them: Såsam Mich. 2. Luc. 6. Jerem. 2, Am. 3. Esaias. 5. Capitel, &c. Och sägher hoos Matth. 9. At en Camel lättligare kan gå genom ett Nålssögha/ än en Rijk i Himmelen komma. Orsaken är som står 1. Tim. 6. at Girigheten är en Root til alt ondt: Til hwilken somblighe hafwa fått Luft och äre ther medh wille farne om Trone/ och hafwa giordt sigh sielfwe myckin bedröfwelse. Hwarföre förmanar Apostlen sammastädhes til Sachtmodh/ Tålamodh och andra Dygder/ at man icke skal sättia sitt hopp på owissa Rijkedomar/ uthan på lefwandes Gudh/ then oss alt Rijkelighen gifwer at nyttia/ hwad