fullkomlig hälsa/ hwilken ey lätteligh lijdher skadha aff the uthwärtes orsakerne. En part äre weeklighe/ och til besynnerlighe siukdomar inclinerade och benägne.
The som en fulkomligh Hälsa hafwa/ behöfwa ey så strängt förbinda sigh til wissa Reglor/ uthan the må wänia sin Kropp at fördragha allahanda Spijs som ätbar är/ doch kroppen ey förmyckit öfwerladandes/ hälst medh osund Spijs som intet gott Födzel aff sigh gifwa kan. Men effter intet mångha finnas/ som en fulkomligh hälsa länge dragda kunna: Så skal hwar och en/ medhan han än nu Sundheten hafwer (om han alt ey nogha kan fullfölia) lijka wäl/ så myckit som möyeligit är Winläggia sigh at kroppen i sitt wälstånd erhållas måtte: ty om man aff oordentligit Lefwerne/ strax ingen alteration finner/ så kan thet onda doch länge i kroppen sigh förbärga/ och när thet upkommer/ är thet ey så lätt genom Diæten til corrigerandes/ som man thet förr ther igenom hafwer præcavera kunnat.
Them androm som werklighe och siukdomar underkastade äre/ är aff nödhen at the grannelighen sådana Hälsosamma Reglor i acht tagha: Och så framt the uthur en wekligh Sundheet sigh i swåra siukdomar ey kasta willia/ måste the flyy thet som beqwämt är theras Swagheet och Plåghor at förmera/ och brwka thet som them kan emootså och förtagha.
Tänckwärdigt är thet som Celsus i sin 3. Boks 21. Capitel sägher om en förnämd Medico, som skulle Curera en som begynte så Watusoten/ när han sågh at patienten wille wara obunden och ey sättia rådh i sådan siukdom som wäl fordrar at man måste hafwa patientie,
