Hundar/ eller fördärfwas för än then Fattighe skal ther af någhot bekomma) uthan och/ man finner näpligh något som ens Sundheet skadeligare är/ än åtskillighe slags Rätter til öfwerflödh brukade och på en gång. Ty rådher Syrach i thet 38. Capitel/ at man sigh ey öfwerfylla skal medh alla handa Kräslige Rätter/ ty en omåttligh Fråssare fåår siukdom/ etc. Orsaken är Spijsernes åtskillighe art/ then ene är week och för then skul lätt at smältas/ then andra hård/ blifwer så i coction en Oordning/ och then som först smält är/ dragher antingen then andra Halffkokat medh sigh i Tarmare/ eller om han qwarhålles i Maghan så corrumperas han för än then andra smält blifwer. Kan altså Naturen hwarken then ene eller then andra läggia sigh til nytta/ hwaraff blifwer ens Lekamen week och blödhigh: Som thet til seendes är/ hoos en part höghe Pärsoner som i Wällust och Kräsligheet lefwa/ at the gemenligen ther igenom til kroppen blifwa swaghe och weklighe. Ther doch the some medh ring och enfaldigh Spijs sigh Contentera, skola then andra Daghen wara fast friskare än the som om Afftonen execess begångit/ eller medh åtskillige Spijser sigh öfwerladat hafwa.
Thetta synes wara en orsak at wåra Förfädher så länge lefwat hafwa; ty sådana öfwerflödigheter wore them icke kunnige/ the gofwe sigh tilfridz medh ringa/ hwarföre kunde icke månge excrementer ther aff födas/ som naturen förswagha kunde.
Under the åskälighe Creatur/ weet hwart och ett hwad Spijs sigh beqwäm är/ hwar widh thet sigh stadigt håller: ty är the och såå och sällan siukdomar underkastade. Men Menniskian är thet nu ey nogh/ at hon hundrade slags/ ja
