eller någhra uthwalde Tekn och Daghar; ty innan som the komma/ kan tu liggia och wända Näsarne up i Wädhret/ och aldrigh meera behöfwa Ådherslagh/ såsom uthi rätt Sidestingh/ Angina elelr Halseswulma/ etc. Hwilken Curiositet hafwer bracht mången om Halsen. Hwarföre war är uthi icke så accurat, uthan när siukdomenn anstöter/ eller låter sigh märkia willia komma/ så lät thet wara gott tekn nogh at ypna Ådren (om feelet elliest i Blodzens öfwerflödande består) för an kraffterne så myckit afftagha/ at the sedhan thet ey uthstå kunna. Doch the som uthan någhon fahra kunna göra upstoff/ måge wäl see effter klara Daghar/ ty tå löper Blodet bättre: Såsom och effter Månens förandringh. Och må ungt Folck Ådren låta i thet förste quantiteter; ifrån förste quarteret til Fullmånan/ the medelmåttighe aff Ålder; sedhan effter Fullmånan i the nw andra Quarteren, the som ålderstigne äre.
The som innom 14. åhr/ såsom och uthom 60. låter man ey gärna åder/ medh mindre the äre starka aff sigh och thet högt omtränger.
Quantiteten belangande/ så mättar man then i Blodhlåtande/ effter som kraffterne medhgifwa och Blodet minskas kan.
Oansedt at man här mäst handlar ther om/ huru åderslagh brwkas skal præservation: Will man doch i kårtheet förmäla/ om än någhra siukdomar gifwa anstöter/ hwilka the äre som Åderslagh kräffia/ så ock hwad för ådrar i sådanne fall äre tiänlighe til at ypnas.
Utaff the Ådrar som mäst brukelighe äre til at ypnas/ så äre somblige på Armarne/ somblige på Fötterne.
På Armarne äre 3. store; en innan/ en uthan och en
