dragets medh långsamma Siukdomar/ eller eliest icke myckit Blodh mista kunna som hafwande Qwinnor/ etc.
Så finner man ock ett annat slags Koppar uthan hackande/ hwilka man Ventoser pläghar kalla: The skaffa ock stoor Nytta uthi månge fall; såsom til at uppehålla eller afwända Flusser/ stilla Näseblodh/ när man sätter them nedan för korte Reefbenen på Sijdan som Näsebårun rinner: Nedan för Naflan/ i Klooreeff/ på Magan/ för Upkastningh/ nedan på Bwken/ för Modhrens Upstijgande/ etc. Doch skola the så wäl som andra particularia evacuantia intet brwkas/ medh mindre Lijfwet är reenat/ och Wätskorne minskade/ antingen genom purgerande eller åderlåtande.
Föruthan åderslagh och koppande/ hafwer man än tå ett Medel til at förminska Blodhet/ nemligen genom Ighlar; hwilka/ oansedt the hoos oss nw så myckit ey uthi brwk äre/ hafwa the doch een synnerligh Krafft til at uthdragha thet swarta och tiocka melancholiske Blodhet/ hwilket the Gambla medh störste Nytta i melancholiske Kranckheter nogsamt förfarit hafwa.
Thesse Watumatkar äre åtskillighe/ och til förbemälte Nytta ey alla tienlighe. The rödachtighe medh gröna Ränder och store som wistas uthi illa lufftande Pussar/ hafwa myckit Förgifft medh sigh/ och äre ingaledz til brwkandes. Somblige äre swarte/ hafwa en spitzigh och smahl Rygg/ the man kallar Hästighlar/ the äre ock förgifftige.
Man fångar them om Sommaren middagztijdh/ när Solen basar heetast uthi dyige Dijken: Och för än the brwkas/ lägger man them uthi friskt Watn/ hwaruti man fastar litet Klij eller Blodh ther medh the sigh spijsa/ så
