hwilka Badhekrydder kokade äre: såsom/ Camilleblomster/ Kattost/ Libsticka/ Gråbo/ etc. Sådana Krydder kokas ock til Foodbadh uthi Hufwud- och Bröstsiukdomar. Wil man at the skola bringa Sompn/ så lägger man ther til Wallmoknåppar/ Dill/ Siöblomster/ Viller/ Roser/ etc. Wil man stärckia Hufwudet/ så kokar man Salvia/ Melissa/ Meyram/ Rorismarin/ etc. ther uthi.
Then 19. Regla/ om Kropsens Roo.
När som aff Arbet swårt/ tin Kropp mon stort uthmattas/
Tu honom måttligh Roo/ och Hwijla lät ey fattas:
Ty annars medh en hast/ thet slätt til intet går/
Som alltijdh mödhes fast/ och ingen hwijla får.
Oansedt at Hwijla är til Sundheetsens Underhåld nödighare än som Öffninigh: Lijkwäl moste man uthi henne ett mått hafwa/ så framt at hon ens bästa icke beskadigha skal. Ty lijka som genom een beqwämligh Öffning blifwer then naturlige Wärman och Spiritus upwäckte/ at förrätta sina Kall i alla coctionibus, til at uthrensa Öfwerflödigheter och annat som förr upräknat är: Altså blifwer ock genom Lättia sådant förhindrat och tilbaka satt; så at ens Kropp icke allenast/ uthan ock sielfwe Förståndet blifwer obeqwemt til at fullfölja sitt Kall och Embete. Och thet icke allenast/ uthan hon gifwer tilfälle til nånting Synd och Skam: Hwarföre hoon ock Sathans Örnegåt kalalt warder. Men när hon måtteligh är/ och skeer i rättan tijdh/ så kan Kroppen henne icke wäl umbära/