Lät Sinnetz stadigheet/ som Dygders Modher är/
Moot theras infall blij/ en starkt och trygt gewär.
Sedhan som man nu noghsampt hafwer förmält genom hwad medel Kropsens sundheet kan underhållas; wil man och ey förbij gå the rådh/ medh hwilka kan Gemötes bewegelser och oroligheter stilla och regera kan: Effter som the ock stora förandringar/ så wäl til Kropsens sundhetz befrämielse som hennes förströelse/ (meera snart än någhot annat aff the 6. oundwijkelighe tinger/ för then store gemeenskap skull som Kropp och Siäl medh hwar andra hafwa/) åstadh komma kunne.
Thetta hafwer en the Geeters Konungh/ Zamolxes benämd/ och märkt/ i thet han förmanar at man til sundhetzens underhåld/ skall wäl acht tagha på sinnetz rörelser/ thet Plato in Tim. om honom förmäler; ther han och sielff/ Sundheten beskrifwer aff then accord elelr öfwerens stämmingen som Siälen medh Kroppen hafwer. Daghlighe förfarenheten gifwer nogsampt medh/ huru stort och hastigh Lekamen förandras aff Siälennes bewägelse: Såsom aff en hastigh gladh eller ondt tiende/ at Ansichte förwandlas/ aff långsam bedröfwelse eller amour, kroppen uthmattas och förtorkas.
På samma sätt twärt emoot/ blifwer och Siälen åtskilligt bewägt och rördh genom Lekamens disposition och företagande.
Hwarföre seer man för Complexionernes och öfwerflödande Humorum åtskillna/ then ena wara benägen til glädie/ then andra til sorgh; then ena til Kärleek/ then andra til haat och ondska/ etc. Hwilka affecter
