gifwer theras Natur och wäl medh at the ey länge kunna sigh stilla hålla; lijka som och hwart och ett Creatur aff Naturen benägenheet hafwer någhot at göra och sigh öfwa/ hwar medh Sundheten underhållen blifwer.
Hwarföre skal man och (när theras Lemmar äre så faste/ at the andra öfningar sigh företagha kunna) theras Barnespeel them icke förwägra: Ty ther igenom blifwa theras kroppas starkare och wigare/ som the genom stilheet trögare warda.
Och lijka som Lekamen (som Socrates sägher/) genom måtteligh öffningh wäxer och tiltagher; altså ock Förståndet genom godh disciplin och Lärdom. Ty skal man/ (som Plutarchus och rådher) them i theras Barnedom godh anledningh gifwa/ som i sin Ålderdom wäl i lefwa skola; Thet är medh Barnen/ som medh unga Hästar/ hwilka om the ey tämias medhan the äre unge/ så blifwa the altijdh Hårdtmunte och Betzlet icke mycket sättia willia.
En Telningh then som nys upgår/
För än han hårda Qwistar får/
En Trägårdz Man/ han medh sin hand
Then qwista kan/ och haa i bandh.
På thet han uthan Buchter all/
Til fulla högheet komma skal:
Altså när Barnet ungt och är/
Tu thet förmana bögh och lär/
Om tu thet tå ey göra weet/
Så haar du stadigt Husförtrett.
Doch moste man här see på Barnens art och natur;