see ther effter huru the upfödha fine Barn medh Spijs och Drick/ uthan the skola och göra sin flijt/ at theras feel i Sedher Corrigeras kunna/ och at theras Siäl måtte blifwa anledd til Gudz fruchtan/ Christelighe Dygder/ och the måtte hållas til at lära någhot ämbete at the sielfwe i fram tijdhen aff them måtte blifwa hugnade/ och Fäderneslandet tilbörligen tiänt och undersködt. Plato, Socrates och Plutarchus säya/ at ett Regementz undergång kommer aff then försumelse eller oachtsamheet som man hafwer i Barns upfostrande.
Thetta Upfostrande/ står icke så myckit i Maat och Drickz uthdelande (om hwilket see thet föregående Capitel) såsom uthi en rätt underwijsningh om Siälennes och Kropsens rätta öffnigh.
Uthi thenna underwisningen skal man them icke förhårdt twinga/ uthan understundom låta them sina Barnespeel förhänder hafwa: Och at thet meera skeer genom låckande än som medh trugh/ när man wil them någhot lära: Ty utaff thet tyrannij som i Scholer av somblige owettighe öfwas/ är mångt wackert Ingenium affskräckt och til intet blifwit/ ther thet eliest högt hade kunna komma/ om thet aff begynnelsen en rätt anledningh hafft hade. Therföre seer man och i Hålland så månge lärde Karlar och dristighe til at tala/ i thet/ at the i Scholerne medh hugg och Slagh äre twungne/ uthan eliest genom låckande förtkomne.
Och för än som man låter them slå sigh til någhot wist Embete/ skal man gifwa gran acht på/ hwar til the aff Naturen mäst inclinerade äre. Ty thet är som Hypoc. sägher: At Menniskians förstånd har samma proportion medh wetenskapen/ som Jorden hafwer medh Sädh
