Sida:Sundhetzens Speghel-1642.djvu/46

honom uthströdde/ och han hadhe mangel allena på sin Sundheet; så skulle aff alt thet andra ey någhot rätt brwk/ eller fullkomligh lust kunna föllia. Then som en swagh Magha hafwer/ hwad båtar honom ett Bord fult medh allahanda kåsteligha Rätter? Then som aff siukdom uthmattat är/ hwad Frögdh hafwer han aff sin unga Hustru? Then som ey aff Sängen kan upstå/ hwad gott hafwer han aff sin Rijkedom/ när han sielff then ey kan bruka? Här uppå hafwa the Græker förnämbligen sedt/ när the Sundheten för sin wärdigheet skull/ hafwa skattat för en Gudhinna/ ja en utaff the förnämbste. Andra utaff Hedningarne; Oansedt at the henne ey som en Gudhinna hafwa tilbidhit; hafwa the doch hennes Högwärdigheet och nödhsakligheet noghsampt tilkänna gifwit. Såsom Phyrrus then stoore Konungen aff Epyrus; när han sin Gudh offrade/ badh han intet om flera Konungarijken/ om Victorie öfwer sina Fiender/ om Ähra/ Penningar eller andra ting/ ther effter Menniskian gemenligh trachtar/ uthan han badh allena om Sundheet; i then meningh/ när han henne hade/ skulle wäl thet andra föllia. Then wijse Hedningen Pythagoras såsom och Cicero, begynte alla sina Breff til sina Wänner medh Lijffzsundhetz lyckönskan, theslijkes them beslöto medh förmaningh/ at man grant skuklle achta sin hälsa; menandes all timeligh wälfärd ther uthinnan begrijpin wara. Man finner och utaff the Grækers Skriffter/ huru the effter Måltijdhen när händerne wore twättade/ strax drucko whar annan til Sundhetz Skåål: Hwilket maneer i wårt käre Fädhernsland icke heller blifwer försummat; uthan medh stora Såghståckar drickes på ens annars sundheet/ offta til hans egen sundhetz