förstöringh/ som högt täncker henne medh then på minnelsen at wörda. Hwarföre är rådhelighit/ at hwar och en sin eghen Sundheet i bättre wärde hafwer/ betrachtandes at hon är then ädleste Skatten som wij i werlzigh måtta hafwom/ ja föruthan hwilken/ hwarken lyckans godha som är/ Högheet/ Rijkedom/ etc. Eller Sintsens godha som är/ Wijsheet/ Förstånd/ etc. (Uthi hwilket Thales sadhe och lycksaligheeten bestå) kan rättelighen nyttiadt och brwkat warda.
På thet hwar och en sin Sundheet thes bättre må kunna tagha i acht/ wil man Sundheeten här kårtelighen beskrifwa: Och effter hwar och en Menniskia skattar sigh wara Sundh/ när hon rättelighen och uthan feel kan the wärken uthföra/ som naturligit wijss bör skee: Synes Sundheten intet annat wara än en Macht/ til at Menniskiones Lekamens naturlige Wärk kunna rätteligen uthföra/ beståendes utaff alla hennes Ledhemoters Naturlighe Constitution eller Gestalt.
Så håller man före/ Öghat wara sundt/ nät thet obehindrat wäl see kan; Maghan/ när han begärer Maaten och homom wäl försmälter. Men för Siuke blifwa the skattade/ som thesse eller andre naturlighe Wärck antingen ingaledz/ swageligen eller illa kunna uthföra. Och består Sundheten icke i sielfwe wärkningen; (ty the som sofwa eller på annat sätt ther medh uppehålla/ kunna ey kallas Siuke) uthan i machten at kunna rätt wärka när man wil. Horat. 1. Sat. 3.
Om än Hermogenes, han stundom stilla tijgher/
Så haar han doch en röst/ som högt i Skyn upstijgher.
At man Sundhetzens Natur thess bättre förstå
