måtte/ tiänar at man någhot granneligare ransakar/ hwarutaff thenne machten naturlighe wärck til at öfwa/ sitt ursprungh hafwer; och hwarföre then ena är til the wärken beqwäm/ och then andra obeqwäm.
Effter thet at til alla wärkningar som skee i Menniskians Kropp/ tw ting aff nödhen äre/ Siälen nämligh/ medh sina Factulteter eller Kraffter/ (hwilken then förnämste orsak är/ hwar igenom Kroppen wärkar) sedhan Instrumentet, ther medh Siälen sina wärkningar fullföllier.
Så kan man orsaken här til sielfwe Siälen icke tilägna/ (hwilken så länge Menniskian lefwer/ oförwandeligh är/ och gör sina wärk fullkomlighen så länge på hennes Instrument intet fehlas: Therföre sägher Aristoteles; at en gammal Mann skulle kunna så wäl see som en ungh/ ther han man hade Ögha såsom en Ungh. Måtte man för then skull uthi Instrumentzens Constitution orsaken sökia/ at en nu är Sund/ nu igen Siuk. Ty hwilkens alla Lemmar naturligen äre stälte/ han är beqwäm alla Wärker at öfwa/ som på naturligit wijs göras bör.
Och är här til märkia/ at hwar och ens Ledemots Constitution är twäggehanda/ Essentialis eller sielffständigh/ hwar igenom hwar och en sin Natur och wäsende hafwer; Then andre är Accidentalis eller tilfälligh/ hwilken fölgher then förre/ och är thet närmste Instrumentet/ genom hwilket then siälffständige Formen sina wärck uthförer. Uthi thet siälffständige Gestaltet består icke Sundheten; ty så länge som Menniskian lefwer/ är thet och oförwandeligit. Och effter ens Sundheet förandras på många sätt/ aff Lufften/ Spijsen/ Åldren/ etc.
