Dörar så/ at sunda Wäder kunna ther igenom blåsa/ at rensa Lufften/ och ond Stanck utjagha och förtagha. Thet samma Rådhet gaff ock Hippocrates uth/ i een stoor Pestilentz/ hwilken heela Asien och Grekeland snart intaghit hade: Och frälste ther medh månge tusende Menniskior. Marcus Varro/ när han i Corcyren war/ hwariest öfwer alt/ alla Hws lågho fulla medh Siuka/ lät han tilsluta alla the Fänster/ som söder uth wore/ förandrade Dörarne/ högg nya Fönster/ genom hwilka han Nordost Wind inleet/ och brachte ther medh sitt Hwsfolck alt sundt och friskt heem igen.
Witruvius säger i sin femte Books 1. Capitel om en Stadh/ belägen på then Öön Lesbes/ hwilken är mächta wäl bygd/ aff Hws/ men intet försichtigt ställt: I hwilken/ när som sunnen Wädret blåser/ så äre Inwånarne siuke: när Nordwest är/ så hosta the: Men när Nord och Nordost kommer/ så blifwa the friske igen. Hwar utaff seer man skijnbarlighen theras Krafft/ som the hafwa til at förandra Menniskians Kropp. Skal man fördenskull wäl märckia/ hwad för Natur och Egenskaper hwar och een hafwer/ och ifrån hwad Ort som han kommer.
Orsaken til Winderne/ säger Aristoteles/ wara ther Damb/ som aff Watnet och Jorden upstijgher/ genom Solenes Wärckan/ hwilken emellan Bärgh eller andra beqwemlige Platzer sigh församblar och förbärger/ så myckit/ til thess thet ey merr Platz hafwer/ bräcker thet så medh gewalt på then ene eller andre Kanten uth/ ther Platzen mäst ypin är/ hwilket Uthbräckiandes kallas sedan Wind/ och får sitt Nampn effter som then Platzen är uth beläge/ som han kommer blåsandes ifrån.
