Ther han aff tiåckan Skogh och Bärg ey stängder är/
Ther Insiö och Moraas ey honom är för när.
Utaff Örternes situation eller belägenheet/ är under Menniskiorne stoor Åtskilna och Förandring/ icke allneast til Kropsens Sundheet och Starckheet: Uthan ock til Klookhet och Förstånd. Hwilket Galenus nogsamt stadfäster/ uthi een fin Book/ ther han uthwijser/ huru Menniskians maneer i Gemöth och Sinne föllier utaff Kropsens complexion och Landsens Belägenheet/ effter som Lufften thär är/ och Diæten i gemeen hålles. Hwilket ock Cicero lib. 1. de divinit, hafwer märkct/ ther han säger: Aliæ terræ pestilenses, aliæ salubres, aliæ quæ acuta ingenia ggnant aliæ quæ obtusa, quæ onnia fiunt & ex cœlie varietate, & ex disparili aspiratione terrarum.
Ja/ thetta är aff dagelighe Förfarenheten til at see/ icke allenast aff them/ som widt boo ifrån hwar nadre/ såsom the Swenska och Morianer/ Engelska och Turckar/ uthan ock hoos them/ som närmare och under Konungarijket nalkas/ såsom Uplänningar och Dalkarlar/ Ångermän och Westgothar/ etc. huru åtskilligt wäsend och maneer hoos them är: Hwilket kommer af Lufftsens synnerlighe disposition, then hwar och een Provintz medh sigh hafwer.
Thet folck som boor i ett temperat Land/ ther Wåren ey är förwarm eller kall/ Sommaren så disponerat, at han tijdeligen gör alt slags Frucht moghen/ och Wintren kall/ doch icke så/ at han medh sin Bitterheet Inwånare skamferar/ the äre gemeenligh deyelighe aff Ansichte/ sticka sigh höfweligen/ äre beqwem til allahanda slags
