Den här sidan har korrekturlästs
5. Som Svearike upwuxit ur Siön; så är ock naturligt, at det deraf fådt namn[1]. See, Siav, Sui är det samma på gammal Scythiska och ännu på Tartariska och Turkiska som Siö på wårt språk[2]. Landet har således i början hetat Se-rike, Sui-rike, Sewe-rike, eller Siö-rike[3], liksom de förste
- ↑ Man han irrat sig på likheten mellan Siti-od eller Suitiod och Sverje, så at man trodt de namnen haft samma uprinnelse; men ingenting kan lättare bedraga en Historicus än sådan likhet. cfr. Bayer. L. c. T. 2. p. 427. &c. Med tiden hafva desse stadnat i lika betydelse och det ena är wändt efter det andra, så at de blifvit Et, som icke des mindre har haft tvenne rötter; ty Sui är Siö och thiod, thiat eller Thied, et folk (hvaraf Diete, Riksmöte lär wara kommit) v. Verel. not. ad. Herv. p. 118. så at Suithiod är ej annat än et Siöfolk. Här kommer ock det tredje til, at wårt land kan hafva blifvit kalladt Sue, eller Söd-rike i anseende til Norra-rike eller Norrige; men det har ej kunnat skie straxt i början, då et och samma folk intog wår smala fiällrygg. Imedlertid har den bemärkelsen blandat sig med de förra och giordt samma namn. Jag wil ej upräkna alla de Lärdas olika gissningar om orsakerne til Sveriges namn: de skulle matta Läsaren. Jag tror, at i sådane mål är Enfaldigheten det bästa.
- ↑ Strahlenb. L. c. p. 129. &c.
- ↑ Ännu i 13:de Seculo kallades Roslagen (eller femtedelen af gamla Svea-rike.) Sia-land. v. Sturl. T. 1. p. 477. Sia-land och Sia-rike är alt det samma.
