Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/126

Den här sidan har korrekturlästs

detta bröt Romerska högmodet, hade dock Augustus en krigshär under Tiberii anförande ända in til Östersiön: men som den samma behöfde säkerhet och styrka mot så månge tapre fiender i Tyskland; så utrustade han en flotta i Nederland wid Rhenströmens utlopp, hvilken seglade öster ut up åt wåra Scandiska Öjar[1], til de länder, der aldrig någon Romare förut warit, [2]hvarken til siös eller lands[3]. Antingen detta händt, då Germanicus led skiepsbrot i Nord-siön och hans fartyg blefvo wäderdrefne til de orter[4], om hvilka Romerske Soldaterne wid hemkomsten sagt så många underliga saker[5], eller några åhr

  1. Sannolikt är, at Drusus warit i Scandien, när han haft at göra med Byrkanis (v. Strab. L. 7. p. 291.), som antingen tycks hafva warit någon Birka eller Stad i Göta-rike eller Bergen (Börguin) i Norige. Plinius kallar orten Burchana. cfr. Mascov. Gesch. der Teutsch. L. 3. p. 66.
  2. Romerska flottan kunde då segla in i hiertat af Sverje, när watnet stod wid pass tretton famnar högre än nu. v. supr. 1. Cap. 2. §.
  3. In Monum. Ancyr. edit. Chishull. Ant. Asiat. p. 172. cfr. Plin. L. 2. c. 67.
  4. Tacit. Annal. L. 2. c. 23. 24. cfr. J. J. Mascov. Gesch. der Teutsch. L. 4. §. 14.
  5. Hos Seneca finner man en beskrifning på vers, som Pedo giort öfver detta Skiepsbrott (Svasoriar. L. 1. p. 11): Sen denne talat om Nordiska mörkret, siö-folk, siö-djur och hvarjehanda under, säjer han:

    Anne alia positas ultra sub cardine gentes
    Atque alium libris intactum quærimus orbem?
    Dii revocant, rerumque vetant cognoscere finem
    Mortales oculos: aliena quid æquora remis
    Et sacras violamus aquas Divumque quietas
    Turbamus sedes?

    Det är: Mon wi söke up Folk under en annan himmel och en annan werld, som böcker ej omtalat? Gudarne förbiuda dödelige ögon, at se all tings ända: hvarföre skola wåra skiepp oroa de främmande och Helige Siöar, Gudarnes stilla säten?