Den här sidan har korrekturlästs
förut, kan wäl ej för wisso säjas; men sant är det, at Keisaren wid pass fem[1] eller femton [2] åhr efter Christi födelse giorde til Romerska Rikets och sit folks trygghet förbund med desse orters gamle Göter, dem de Romare kallat Kimbrer, (Kämpar) Chariider[3], Semnoner[4] och med et ord Germaner[5]. Svenske Höfdingarne eller Folksens äldste och Domare, som tillika woro Afguda-Präster[6], skickade då Romerske Kejsaren til wänskaps-tekn en helig Kittel[7], hvaruti bloden plägade emottagas i deras Afguda-offer[8]: Hans flotta förente sig derpå med
- ↑ Corps Dipl. de Du Mont. Supl. T. 1. ada c. 5.
- ↑ cfr. J. J. Mascov. Gesch. de Teutsch. L. 4. §. 14.
- ↑ Cæsar de Bell. Gall. L. 1. c. 32. kallar dem Haruder; det är ej annat, än wåra Härader, hvaruti folket deltes. Ptolomæus räknar Charuderne bland de folk, som bebo Cimbriska Näset; men mer österut än de andra (cfr. J. C. Dithmar. not. in Tacit. c. 37.), hvilket kommer på et ut.
- ↑ Seveboar eller Semningar, af hvilka ännu Semminghundra-härad i Upland behåller namnet.
- ↑ Germaner, Ger-män, af Ger eller Geir, wapn, spjut, krigsgewär. (cfr. Rudb. Alt. T. 1. p. 450.) Deraf är Guerra, krig, Gall: La Guerre, Svet: Gär eller krigsgärd, Gerda, rusta til krig; fastän Gerda i sin första betydelse är det samma som försvara, bibehålla. Tacitus de Germ. c. 13. säjer också, at namnet är gifvit Germanerne af fruktan för deras wapn.
- ↑ I Sverige giordes ock största Blod-offren i hela Norden, derföre woro sådane Skänker de förnämste man wiste.
- ↑ En sådan kallades Hlut-bolla och war af koppar, förmodeligen större, än den i wår tid är funnen wid Upsala, af wacker blå Email och fordom förgylt, i Brennerska Cabinettet förwarad. v. Er. Benz. coll. Hist. Patr. MS. c. 1. §. 13. cfr. Huj. Hist. c. 6. §. 13.
- ↑ cfr. Strab. L. 7.
