Den här sidan har korrekturlästs
Wiking-akir[1], nu Wingåker[2], der Allmogen ännu brukar sin Wikinge-dräkt. Hela Södermanland war då ej annat än en Skiärgård eller samling af öjar: De största siöar, som der nu äro, Bäfven[3], Långhalsen[4], Wammelen[5], Sillen[6], Yngaren,
- ↑ Det hette Wiking-åker ännu på 13:de och 14:de hundra-talet: genom Upsala Dom-Capitels bref af A. 1382. fick Riddaren Peder Porsa (som bodde på Stora Jula i Malms sokn) et stycke af S. Erics ben til Wikingakirs-kyrka. v. Peringsch. mon. Ullerak. p. 53. En gammal Oblat-ask af silfver fins ock wid Capellet på Högsiö-gård i Wingåker med påskrift i munkestyl af en D:n Olaus, Curatus in Wikingakir.
- ↑ Wingåker är nu en af de stora Soknar i Sverige, som håller 4 til 5 mil i diameter; men gamla Wiking-åker war än större: Österåker räknades dertil, hvilket wil säja så mycket som Östra Wiking-åker, och Stora Malms sokn, som war liksom en Malm eller utbygd för Wikingarnes inra boningar: I gamla Documenter nämnes Jula i Wingåker, hvilken Sätesgård likväl nu ligger i Malm, så at man ser det Wikingåker äfven sträkt sig deröfver.
- ↑ Båfven eller Bågen, efter han böjer sig kring landet. Denne är ännu så stor, at han watnar nio Kyrko-soknar.
- ↑ Långhalsen sträcker sig til tio Soknar.
- ↑ Wammeln hette fordom Waldemars-siön efter et gammalt Wikinga-fäste, hvars grundwaler ännu skola finnas der bredevid, upbygt eller bebodt af en gammal Näs-Konung Waldemar. v. J. Sundler. Diss. de Nycopia. Ups. 1735.
- ↑ Sillen, hvarefter Sille-skog heter, har fådt sit namn på samsätt som Siljan i Dalarne af Sil, Sila, skilja watn, hvilket är af gamla ordet Sala, Siala, siö, strand &c.
