Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/144

Den här sidan har korrekturlästs

stor bonings-plats i Småland, hvilken kallades Vitala[1], hvarefter skienbara tekn ännu synas i Östra-härad och Wetlanda-by, der stenlagda gator, torg och slott[2] ännu kunna skönjas[3] efter en stad öfver en half Svensk mils längd. Witerne giorde åtskilliga utflyttningar från Skånska och Danska orterne[4]: En del af dem fölgde Anglo-Saxerne til Britannien[5], en del gick öfver Rhen-strömmen och satte sig ned i Schweits[6]; men stammen blef dock qvar i Scandiens södre delar.

  1. Witala är kommit af watn, et genombrutit land: Willands-härad i Skåne, som man trodt heta efter den konstige Smeden Welindt, kallas Wätlands-härad i K. Waldemars Jordebok af A. 1231. det är alt det samma som Wetala-härad, så at Skåne utan tvifvel blifvit kalladt Wetalahed. cfr. Sv. Bring. Monum. Scan. P. 1. Contin. 2. §. 6. Wid Witarby i Skåne och Albo-härad (v. Floræi Flor. Ant. Scan. p. 99.) wan K. Ragnar Lodbrok en seger. v. Sax. Gram. L. 9. p. 152. Hwen, en liten Öö i Öre-sund, kallas i Kung Waldem. Jordebok Hvät-öen, som alt kommer öfverens med Wetala eller Watnbygden.
  2. Gatorne äro nu af jord mycket öfvertäkte; men kunna dock grant synas: Torget är nu en Bys namn. Slottet kallas nu Hulte-by, hvars qvarlefvor och murar ännu til 7 alnars högd öfver jorden. v. Jos. Lindahl. Diss. de Smolandia Ups. 1719. cfr. Tuneld Geogr. p. 150.
  3. Dalberg. Svec. Ant. & Mod. Tunelds Geogr. p. 150. cfr. Jac. Ziegler. Scond. p. 494.
  4. Dannemark och Skåne kallades wärkeligen Witala-hed, Witaslätt &c. (cfr. Sheringh. L. c. p. 143.) som först skall hafva blifvit uptagit under en Götisk Höfding Erics anförande. (cfr. Verelii not. ad. Herv. p. 113. &c. Messen. Hist. Sv. Goth. &c. cfr. Saxo. Gram. L. 5. Sv. Bring. Monum. Scan. §. 6. P. 1. Cont. 2. &. J. Floræi Flores Ant. Scand. p. 68.) Rudb. Atl. T. 2. p. 361. menar, at denne Eric warit den samme som K. Heidrik i Rid-götaland. v. Herv. S. &c. Ehuru det är, så berömmes han mycket i et gammalt Skalde-qväde, hvaruti ordstäfvet säjer: han var den förste i Witalum plögde. Sheringh. L. c. p. 38. menar, at man irrat sig på namnet Witer och läst det i ställe för Geter, Juiter &c. och Fabric. Chemn: de Orig. Sax. L. 1. håller det för samma som Sviter, hvilket ock kan hafva grund; ty ofta brukade de gamle Nordiske, at borttaga första consonanten, när ordet börjades på tvenne, liksom ock Finnarne ännu giöra; men imedlertid är det owedersäjeligt, at Witiska namnet warit gängse.
  5. Bela L. c. cfr. Rapin Thoyras. Hist. d' Angl. L. 1. p. 80.
  6. Fabric. Chemnicens. de orig. Sax. L. 1. ap. Sheringh. L. c.