Den här sidan har korrekturlästs
wår gamle Svenske beskrefne Lags första begynnelse[1]. Husbonde-Wäldet eller hvar och en Fylkes-Konungs eller Odalsmans enskylta Herradöme öfver sin trakt och underhafvande minskades af Oden ingalunda. Han förbandt sig snarare med kärlek alla dessa små Herrskaper, som ärkände honom och hans ätt för sin Gudomliga Öfverhet[2]. Wördnaden för desse nye gäster war så stor bland folket, at landsens forne inbyggare kallades efter den tiden med förklening ej annat, än Rimtussar[3], Halftroll, Halfresar, Tusseblänningar &c[4]. Öfver hela Sverige beviste ock Oden dermed sit Enevälde, at han lät betala sig en wiss skatt[5] för hvar och en Näsa[6] eller Hufvud, hvaremot han åtog sig, at försvara landet
- ↑ J. Wildes Lags-Hist. p. 33. 34.
- ↑ J. Wildes Förb. p. 32.
- ↑ Rimtussar efter ordets bemärkelse et Folk, som i Nordiske Rimen eller frosten är upkommit. v. J. Wildes Förb. p. 212. Detta namn tages eljest i samma mening som Aborigines eller de äldste Infödde. Tusse betyder en Bärgboe: Tyrkar, Tyrssa-Geter äro alt det samma.
- ↑ Herv. S. p. 1. 15. &c. J. Wild. Förb. p. 212. &c.
- ↑ Sturleson säjer, at en Skattpenning gafs åt Oden; men ännu woro inga penningar i bruk i Sverige, om icke ditbrakte från andra långväga orter: N. Keder lät införa in Nov. Lit. Mar. Balt. Lub. 1700. sin Odenska penning; men Bayer in Act. Petrop. P. 2. p. 475. föreställer den lärde Mannen wänligen, at detta så kallade Odenska Mynt är Macedoniskt eller Thraciskt. Penningen förwaras nu i Kongl. Antiquitets Archivo: han är så funnen wid Sigtuna och har alla Odens tekn på sig.
- ↑ Denne Näse-skatt, som ej annat är, än de så kallade Koppskatten, blef under det namnet her i landet i långliga tider bibehållen och kallad Nefgiäld; ty Näsa heter Nef på gamla språket. Nefgiäld nämnes i K. Magni Ladulåses Testamente &c.
