Den här sidan har korrekturlästs
svarade emot de Österländske Mager: Desses myndighet öfvergick ofta sielfve Konungarnes[1] och när de öppnade munnen, war det liksom Himmelen genom dem talade[2]: Med många skänker ock mycken wördnad åtsporde man dem i mörka saker om utgången och huru man skulle bära sig åt: de gufvo då orakler och Gudasvar[3], som åtlyddes med sådan nit, at sielfva Konunga-blodet ofta derföre måste rinna[4].
18. Förnäme Mäns och undertiden Konungars Dötrar[5] förestodo i synnerhet Gudinnan Friggas offer[6] af en gammal instiktelse til Himmelens Drottnings, Gudarnes Moders eller den Gyllene Qvinnans ähra[7]: Desse Förestånderskor woro så högt
- ↑ cfr. Tacit. de M. Germ. c. 11. p. 73.
- ↑ Joh. Magn. Hist. Sv. G. L. 1. c. 13. ap. A. Båld. Diss. de Fat. Relig.
- ↑ cfr. Edd. Isl. in Reg. nom. J. Salan. æt. aur. Hesiod. Ups. 1686. Verel. ad. Herv. S. p. 124. cfr. Rimbert. 16. 35. &c. Guald. 57. 19. ap. örnh. in Breviar. S. Ansgar. ad. a. 861.
- ↑ De Wisende Män, Prästerne (Magi, Sacerdotes), blefvo frågade wid et blod-offer i den dyra tiden i Ridgötaland, huru Gudarnes wrede skulle blidkas: de svarade, at den förnämste yngling i landet skulle offras: Kung Heidrik slog då ihiel både Svärfar och Svåger, offrade dem Oden och beströk Afguda-beläten med deras blod. (v. Verel. ad Herv. S. p. 124.): Äfvenså frågades Gudarne af Kung Wikars Krigshär eller Flotta, huru motwädret skulle stillas: de som giorde Präste-syslan svarade. at en Man ur Hären skulle hängas: Lotten föll på K. Wikar sielf och han blef hängd, Solen til ähra. v. Götr. Sag. p. 34.
- ↑ Alfhild, Kung Alfs Doter i Alfhem, war Friggiska Offrets Förestånderska (Verel. ad Herv. S. p. 30.): äfvenså war Ledur, Kung Gudmunds Syster på Gläsiswall dertil utsedd (Herrauds Sag.) i Jumalas eller Gudarnes Moders (Den Gyllen Qvinnans) Tempel i Biarmaland. Kolfrosta, som war der förut, war äfven en Kungelig person, (v. ib.) och Thorgerd Horga-brud i Norrige (Sturl. T. 1. c. 45. Verel. ad Herv. p. 32.) war också förmodeligen Storsläktad.
- ↑ Verel. ad Herv. S. p. 30.
- ↑ cfr. H. Hist. c. 5. §. 8.