Wikisource

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/234

Den här sidan har korrekturlästs

owanliga händelser[1], cometer, förmörkelser, himmels-bloss, drömmar och minsta ahningar[2]: Man mente äfven i Norden, liksom i det affälliga Israel, at förstå sig på fogelrop, så at det språket idkades med all flit både af Konungar och bönder[3]. Man dömde också ganska mycket, liksom de gamle Österlänningar, särdeles Perserne[4], af Hästars gnäggande[5]. Man brukade ock altid at wälja wisse dagar til sit företagande. Men framför alt öfwade man en ting, som är kallad Trolldom: Denna dårskap menar man först wara kommen från Egypten[6] och sedan från Persien til Thracer och Scyther[7], från hvilka

  1. ↑ Et sätt, at spå om tilkommande ting war det, at af et färskt frukt-träd skars en qvist, som åtskildes i lederne, och på hvar led sattes wissa märken: Alle desse delar kastades på et hvitt kläde: war allmänt rådslag för handen, så skulle en Präst wara tilstäds: war det bara enskylt, så giorde Husbonden i huset tilfyllest: han tilbad Gudarne, seendes up til himmelen; men under upseendet tog han tre leder af qvisten up af kädet: passade de sedan hop efter sina märken, så lyckades saken, som förehades; men tvertom, så framt de ej passade. Et annat sätt, at försöka hvad lycka et krigståg skulle hafva med sig, war det, at man lät en krigsfånge slås med en af Landsens barn: om den förre wann, så blef ingen ting företagit; men tappade han, så gick det fort. Tacit. de Germ. c. 10. Ar. Hvidfeldts prol. de Relig. Pag.
  2. ↑ Cfr. Tacit. de Germ. c. 10. Roll. Ha. A. T. 5. p. 27. 29. Ar Hvitf. in prol. de Relig. Pag.
  3. ↑ Sturl. T. 1. p. 21. T. 2. p. 193. Ar. Hvidf. L. c. Tacit. de Germ. c. 10.
  4. ↑ Man kan jämföra Darii Hystaspis wahl til Persiske Thronen, som skiedt genom hästens gnäggande.
  5. ↑ Tacit. de Germ. c. 10. Ar. Hvit. in prol. de Relig. Pag. Worm. Fast. Dan. L. 1. c. 25.
  6. ↑ Renhielm. not. ad Torst. Wik. S. p. 44.
  7. ↑ Til Grækeland mentes Trollkonsten först wara kommen med en Hostanes, som fölgde med Xerxis krigshär, til Italien med Circe, til Colchos och Thessalien med Medea (v. Renhielm ad Torst. Wik. p. 44.): Men orätt skylles den wise Scythiske Höfdingen Abaris för trolldom: hans förunderlige staf, som han sades fådt af den Nordiske Apollo, och hvarmed han skulle farit från ytterste Norden til Grækeland öfver bärg, strömmar, kärr &c. (Jamblich. vit. Pythag. c. 19. 28.) beteknar allenast hans wett eller ock hans oförtrutenhet och lycka, at genomgå alla slika svårigheter, och tiena sine långwäga wänner.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Svea_Rikes_historia._Första_delen_1747.djvu/234&oldid=426548”