Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/263

Den här sidan har korrekturlästs

då hölls detta för et stort underwärk och kallades Järtekn[1]. Denna oskiäliga wana warade långt in i Påfvedömet, särdeles i Sveriges Norra orter[2]. Konunga-Söner eller deras Mödrar hafva ock stundom herigenom sökt bevisa födslens eller den äkta Sängens riktighet och fölgakteligen en ren arfsrätt til Fädernes riken.

18. Ännu et sätt hade wåre gamle Scandianer lika med de gamle Græker och flera Celtiska Folk: det war til at utforska sanningen i tiufnad eller til at återsöka i et misstänkt hus hvad stulit war: Den sökande skulle, sedan han hade gifvit med säkra tekn Grannarne tilkänna hvad han efterletade, ingå i huset med sex män som witnen; men alle halfnakne eller til större delen af kroppen oklädde, at de ej sedan måtte skyllas

  1. Deraf blefvo sedan i Påfvedömet alla underwärk kallade Järtekn.
  2. I Birger Jarls, i K. Måns Ladulåses och i K. Birgers tider hade wäl järnbörden blifvit afskaffad öfver hela Sverige; men A. 1320 klagade likwäl Ärke-Biskop Olof i Upsala för hela Rådet, at denna osed ännu brukades i Helsingeland. v. J. Wild. Lags-Hist. p. 65.