Wikisource

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/301

Den här sidan har korrekturlästs


8. Cap.255

Handels-orter.14. Innom den tiden bytte man her i Sverige wahror mot wahror: då funnos wäl icke stora köpstäder[1], utan hade i det stället hvar landsort sin besynnerlige marknads-plats, som kallades Köping[2], der Almogen samlades och dref sin handel utan mynt[3]; men så woro her likwäl i hedendomen åtskilliga Städer, som befordrade handelen, fast de mäst tiente til Konunga-säten, offerställen och store Tings-platser. Sådane woro Sigtuna[4], Odens gamle bonings-plats[5], Upsala[6], som sedan blef hela Sveriges hufvudstad, och Biörkö[7] i Upland:

  1. ↑ Tacit. de Germ. c. 16. p. m. 97. 98.
  2. ↑ Sådane hafva månge sedermera blifvit Städer i Sverige, som Norköping, Sörköping, Nyköping, Lidköping, Falköping, Enköping: och ännu behålla åtskilliga orter namn af Köping, som ej äro städer.
  3. ↑ Ol. Petri. Chron. MS. p. 12. cfr. Tacit. L. c. c. 5. & Loccen. Antiq. Sveo-G. L. 2. c. 17.
  4. ↑ Sigtuna hette fordom Sih-tun, Si-ton eller Siöstad. v. supr. c. 4. §. 17. Gamla Sigtuna har ej legat der det nya nu ligger, utan tvertöfver siön ej långt från Håtuna. (v. Er. Benzel. Coll. Hist. Patr. c. 1. §. 9.) Detta war det rätta gamla Biörkö. v infra.
  5. ↑ v. supr. c. 4. §. 17.
  6. ↑ Up-Sala will säja så mycket som den östra Siö-orten, ty Siala, Sala, Säla, Sola, är ej annat, än en ort belägen wid siön. (v. supr. c. 1. §. 4. in not.) Deraf hette fordom hela Roslagen Sia-land. v. Sturl. T. 1. p. 477.
  7. ↑ Jag nämner her Biörkö bland städerne, emedan åtskilliga lärde Män (Messen. Kranz. Grot. Puffend. Örnh. Ziegler. Hadorf. &c.) så welat hafva, fast det egenteligen ej annat warit än en stor Kungs-gård, eller kanskie en anläggning til stad, som aldrig kommit til fullbordan. Namnet Birka (Borg, Biarg, Biarkö) betyder Handels-ort, Birke-lag, Handels-lag och Birke-karlar, Köpmän (cfr. Er. Benz. Coll. H. P. c. 1. §. 9.). Som Stad har aldrig något annat Birka warit til i Sverige, än Forn-Sigtuna, der Oden satte sig ned. v. J. Wild. Lags-Hist. p. 42. 43. cfr. Rimbert. in Vit. Ansg. 10. p. 44. Adam. Brem. H. E. L. 1. c. 50. 51. &c. Danske Historiographen Vellejus skall gifvit första anledningen til den irrade mening, at Birka warit en wiss ort, hvilket dock som et allmänt namn hörde alla städer til. Deraf kommer, at Adamus Bremensis än säger, at Birka ligger ej långt från Upsala (Hist. Eccl. L. 1. c. 50.), hvarmed han menar Sigtuna, och än, at det ligger ned i Göta-Rike (Descript. Dan. p. 136. 141.), hvarmed han kanskie menar Linköping eller Wisby. Det Biörkö, som man trodt hafva warit den förnämsta köpstad i Riket (cfr. diss. Ups. de Birka. & Messen. Sveogoth. ap. Tuneld in Geogr. p. 40.) och kunnat föra 12000. man i fält, skall först hafva blifvit anlagdt i K. Biörns tid (v. Gezel. Episc. Aboens.) eller i 10. Sec. och förstört A. 1066. (v. Er. Benz. Coll. H. P. L. c.), så at man åt en så stor Stad ej gifvit stort mer än 100 åhr. Det är wisst, at man ser qvarlefvor efter Biörkö i Adelsö-sokn och grundritningen fins i Gr. Dahlbergs Svec. Ant. & Mod.; men at det warit en den rikaste handelsstad i Sverje (Mess. Sc. Ill.) T. 1. p. 61.), hvilken likwäl ingen Historicus omtalar förän efter A. 800. (v. J. Mehmer Diss. de Birka. Ups. 1727.) det rimar sig icke. Anläggningen til stad har kunnat wara god, hälst som her eller på Adelsö helt säkert warit et stort Konungasäte altifrån diupaste Hedendomen intil sextonde Sec. (v. Tunelds Geogr. p. 40.; men det stora Birka har, som sagt är, ej annat warit, än Sigtuna.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Svea_Rikes_historia._Första_delen_1747.djvu/301&oldid=569428”