Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/426

Den här sidan har korrekturlästs

Han skall hafva slagit de Danske i Halland[1] och satt så wäl deröfver som öfver Skåne til Skatt-Konung en Sibbe Udd-son[2], som sedan blifvit hans Son otrogen[3]: Han skall ock i detta krig hafva fådt til fånga den Danska Prinsessa, til hvilken han friat, och fört henne hem med sig ti Sverige[4]; men af hela detta tåg är säkrat, at han i Danske Konungens frånwaro härjat på Jutland[5] och Wendil-syslan, til des han af tvenne Frodes Jarlar, Wottar och Faste, blifvit oförvarandes angripen i Lima-Fiorden, der han efter et tappert fäktande mot en ansenlig Öfvermakt, mist större delen af sin krigshär[6]: Man har föregifvit, at han i drabbningen fallit och at hans lik der bredewid blifvit wräkt på en kulle för odiur och roffoglar: De Danske skola då i dess ställe skickat til Sverige en Trä-kråka med de orden, at Svenske Konungen ej mer warit wärd, hvaraf han blifvit

  1. Messen. Sc. III. T. 1. p. 23. 45. &c.
  2. Peringsch. Ättart. p. 12.
  3. Messenius (L. c.) säger, at denne Sibbe haft okyskt omgänge med Ottars Syster och derföre af denne Konung blifvit af daga tagen; men at han ännu lefde i Ottars Sons Atils tid, kan slutas af hans runsten på Ölands Södre-Möte i Wekelby Sokn och Karlewi äng, som Peringschiöld framwisar (Ättart. p. 12.), der han kallas Nid Atils, hvilket betyder Atils biltoge och otrogne Man, fastän Peringschiöld giör det til Atils afkommande, så framt denne Sten ej angår någon yngre eller senare Sibbe.
  4. Messen. L. c.
  5. En Slavisk Höfding Wisimir skall wid detta tilfälle angripit Dannemark och intagit Jutland, bortförandes som slafvinnor tvenne Döttrar af Danska Kungeliga huset, af hvilka den ena såldt til Norige, den andra til Tyskland. v. Messen. L. c.
  6. Sturl. L. c.