kallad Wendil-Kråka; men i den sagan är intet förnuft: Skalden och namnens likhet hafva her aldeles förwillat Sanningen: Ottars Fader Egil hade redan detta tilnamn Wendil-Kraki[1] och Sonen har utan tvifvel fådt det af samma orsak: En del af Upland, som då kallades Wendeln[2], hvaraf ännu Wendels-Sokn behåller namnet, war den tiden, då watnet stod så mycket högre, ej annat än Moras mellan bärg ock klippor: i denna kärraktiga bygd har Ottar säkert fortsatt det wärk, som Egil efter all liknelse begynt med Broars och wägars utpålning, hvilket på gamla språket kallades Kraka[3]: Han är ock i Wendils-Sokn i en stor hög begrafven[4], som än kallas Ottars-hög[5], sedan han blifvit död wid pass A. 650. och satt öfver Skåne sin yngre Son Hottar, som på Hottarp i Hargagers Härad skall hafva haft sin Hofhållning[6].
4. Han lämnade sit Konungadöme åt en Son, som det icke förwärrade: Atil eller Adil regerade länge och wäl, war rik och mäktig, en käck
- ↑ cfr. J. Wild. ad Puffend. c. 9. p. 167.
- ↑ Wendeln (v. supr. c. 11. §. 11.) betydde efter all liknelse det samma som Wennalain eller Finland, hvilket ock Finnarne nu kalla Ryssland (v. Schönström. MS. in Arch. Antiq.), en ort, der Fiäll-boar sig nedsatt, som den tiden mäst flytte hit och dit liksom wåre Lappar. Desse tyckas hafva warit Waner, Wandaler eller Wender (v. supr. c. 2. §. 3. cfr. c. 3. §. 15.), som bland Scytherne icke haft minsta lusten til at wandra.
- ↑ Westg. K. Tingm. B. c. 19. cfr. J. Wild. L. c. c. 9. p. 175.
- ↑ Af denne hög har Peringschiöld en afritning i Ättartalet p. 13. Han är belägen i ofvannämnde Wendils-Sokn wid store wägen mellan Gryteby och Huseby, warandes 130. alnar hög &c.
- ↑ Perinsch. Ättart. p. 13.
- ↑ J. Floræi Flor Ant. Scan. p. 91.
