Ulleråker, Agnar Jarl[1] i Noatuna[2], Siguater i Attundaland, Inguar i Fiärdundaland[3] och oräknelige flere: Sina Konunga-Säten och fästen hade de wid Sigtuna, på Borg-skantsen och Hofgården på Adelsöen eller Alsnöen, på Muns-öen, på Biörköen, på Salista-borg, wid Salstad-Sätesgård, på Kungsbärg och Wentholmen i Färentuna-Härad, på Borg-bärg i Simtuna, på Gröneborg wid Enköping, på Gröneborg i Åkers skieps-lag, på Broborg i Långhundra, på Almar-stäk i Brohärad, på Östlundaborg i Torstuna, på Oxesten wid Grönsö-fiärden, på Brandborgen wid Biörk-wiken, på Borg-udden i Frötuna skiepslag och på flera ställen[4].
3. Södermanland hade den tiden nästan samma gräntser som nu. En del deraf kallades Oppundaland, Öfra- eller Högländta landet, der Wikingarne[5] hade sit mästa tilhåld[6], hvilket stötte intil Nerike eller Nedra-rike, som i anseende til detta Oppundaland fådt sit namn[7]. Utomdess war Södermanland delt i tre delar, i det egenteligen så
- ↑ Agnar Jarls Doter Brynhilda war en Amazone eller Sköldmö, som for i Siöröfveri; men hon blef öfwerwunnen af en starkare Siöröfvare Tuar Bonde i Öster-Götland, som tog henne til hustru, och satt hon i Brudebänk med Hiälm och Brynja (v. Herrauds Sag. p. 3.): Hon kallades Baga af de många sår hon fådt i krig. Deras Son war Bose, en stor Kämpe, som röfvade Edda, K. Hareks Doter i Permien i Ryssland, och blef sedan Konung i det landet. v. Herrauds & Bos. Sag.
- ↑ v. supr. c. 11. §. 2.
- ↑ Sturl. Yngl. S. c. 40.
- ↑ A. O. Rhyz. Sv. Goth. Mun. p. 6. 19. 27. 30. 32. 79. 0. 148. J. Seren. Diss. de Upland. J. Aren. Diss de Fierdhundr. L. Sepel. Diss. de Roslag. Tuneld. Geogr. &c. &c.
- ↑ Mycket sannolikt är, at gamla Wiking-åker sträckt sig ej allena öfver Stora Malm och Öster-åker, utan öfver Juleta och Wikings eller Wigis-bärget wid Ähs och kan hända öfver hela Oppunda-Härad.
- ↑ v. supr. c. 4. §. 11.
- ↑ J. G. Hallman. Diss. de Nericia Ups. 1725.
