Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/450

Den här sidan har korrekturlästs

kallade Södermanland, i Söder-Törn[1] och i Rekarne[2]: Mångfaldige Fylkis- och Siö-Konungar hade der sina Säten: De suto på gamla Nyköpings-Slott eller et stycke derifrån wid Bönestad[3], på Borg wid Borg-siön, på Siömans-ö[4] eller Hörningsholm på Mörköen, på Sota-skiär, på Ruda- och Stens-borgarne i Sotholms-Härad[5], på Stenbyborg wid Strenga-näs, och strax derhos på Sela-ö, på Fogdöen och Redningeborg, på Thors-hella, på Waldemars-borg wid Siön Wammeln[6], på Tiula-åhs[7], wid Ardala[8], på Wigs-bärget[9]

  1. Törn, Taurn eller Bärgsbygden (v. supr. c. 1. §. 11. in not.) war då en af Saltsiön och Mälaren kringsluten Öö (v. supr. c. 2. §. 1. in not.).
  2. Tycks hafva warit en wiss indelt trakt för Red-karlar eller dem, som bordt tiena til häst, och deraf fådt sit namn.
  3. Wid Bönestad finnas åtskilliga ålderdomsmärken, som Jätte-högar, Sten-kummel, Runstenar och en helig Lund för Afguda-offer, hvilket alt betyder et Säte för landsens Äldste: Åtminstone hafva Gudarne her blifvit rådfrågade wid stora uttåg och Wikinge-färder. cfr. J. Sundler. diss. de Nycopia.
  4. I gamla handlingar, som man funnit på Hörningsholm, kallas denna Öö Si-mans eller Siö-mans öö, hvilken warit afskild från sielfva Mörkön. Gamla Slottet Hörnings-holm, som på en hög klippa warit bygdt, har legat för Siö-Konungar mycket beqvämt.
  5. Tuneld. Geogr. p. 70. A. O. Rhyzel. Sv. G. mun. p. 158 & 176.
  6. J. Sundler. Diss. de Nykopia. Ups. 1735.
  7. Tiula-åhs är en ganska gammal Dom-plats: Der fins ock en märkelig Runsten efter Spiutr, Tiules eller Töyles Höfding, som war med då Städer förstördes och Höfdingar dräptes (med Totilas i Italien, säger Peringschöld ad Vit. Theod. p. 475.).
  8. Det är en mycket stor och rund hög (Tuneld Geogr. p. 63.), en gammal mötes-plats för Höfding och folk. I Ardala wid Stäringe ser man ock den märkelige Runsten efter Byrsten, Offe-Jarls Son, hvaraf kan dömas at Jarlar der bodt.
  9. På detta Wigis- eller Krigs-bärget synas ännu märkeliga tekn af gamle oformlige murar: at der äfven warit Afguda-offer, kan dömas af den närliggande Sätesgårdens namn, som tycks heta efter Äser eller Gudar. Man talar ock om et gammalt slag, som blifvit hållit et stycke herifrån på Juleta-löten.