Wikisource

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/462

Den här sidan har korrekturlästs

Högland i anseende til Skåne[1]. Detta har tillika med Bahuslän och en del af Wästergötland warit rätta Sätet för de Wikingar, som kallades Askemänner[2], hvaraf namnet ännu ej är utgångit[3]. Desse krigare giorde utflyttningar til andra länder, i synnerhet til Batavien[4], der de efter Halland gifvit Holland sit namn[5] och nämnt åtskilliga orter i den neigden[6] efter sina hembygder[7]. I Halland hafva fordom liksom annorstädes Fylkis-Konungar[8] regerat som Gester Blinde[9], Widga

  1. ↑ Man har gissat, at Halland fådt namn af Hall (Tempel) eller af Hall (sten) eller af Hall (ofruktsam, af hvilket ord man ännu har Hall-äring eller misswäxt); men då skulle många orter i Scandien heta Halland.
  2. ↑ v. supr. c. 12. §. 9. in not.
  3. ↑ Asige och Afkome äro ännu Soknar i Halland, liksom Askim och Askum wid Göteborg och i Bahuslän (v. L. Böcker. Epist. ad O. Rudb. M. & J. Ödm. Descr. Bah. p. 142.).
  4. ↑ Batavien tycks hafva fådt namn af det Götska Bat, Båt, liksom Askemännerne af Ask, skiepp.
  5. ↑ Philip. Van Zesen. Descr. Urb. Amstelod. p. 7. Pontopiddan. Gest. Dan. extr. Patr. T. 2. p. 429. cfr. Jan. Dousa. Holl. Annal. L. 1. p. 67. Nannius. Junius. Brassica de Etym. Holland. c. 6. Alg. Hist. Lex. Art. Holland. Diction. de Moreri. ib. &c.
  6. ↑ S. Bring. Mon. Scan. P. 1. §. 6. in not.
  7. ↑ Man finner der ännu Warburg, Falkenberg, Helmstad &c. &c. &c. (v. Sv. Bring. Mon. Scan. P. 1. §. 6. in not. cfr. Er. Benz. Coll. H. P. c. 1. §. 11.).
  8. ↑ Wid Glumsten i Halland äro Siö-Konungen Wikars Söner Sniallur och Hiallur begrafne i Brödra-högen. cfr. S. Bring. Mon. Scan. L. c. Wid Asige i Halland och Arstad-Härad finnas minnes-tekn efter en Habors och Signils äwentyr: Der är Habors hög, Habors galge, Sigars eller Kungs-bärget, Signils-burs, Signils-källa &c. v. Richardsons anmärkn. hos Tuneld. Geogr. p. 250. Bland gamla nästen kan man räkna et berg i Hallands-åhs wid Waxtorp, hvaruti är en ingång för en karls storlek til et rum för mer än 20. personer, med tekn af spis, bänkar &c. v. Urb. Hiernes 2:de Flock. p. 264.
  9. ↑ J. Flor. Flor. Ant. Scan. p. 85.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Svea_Rikes_historia._Första_delen_1747.djvu/462&oldid=426883”