Wikisource

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/497

Den här sidan har korrekturlästs

Store och bekände sig jemte Alf[1], sin medbroder, til Christna Läran A. 785.[2]. Imedlertid hade medlidandet med Witekind och fruktan för Segerwinnarens nu upstegna hiskeliga wälde giordt sådana intrykningar i de Nordiska Sinnen, at de från den tiden ej annat påtänkte, än at hemsöka Franska Monarkien med mord och brand, som hädanefter skall berättas.

10. Ifvar war en Arfvinge til Northumberland, som för detta är sagt[3]: han hade nu redan tagit det landet i besittning och lämnat der til Under-Konung sin Moders Mohildas Broder[4], som til lydnads tekn fört gamla Svenska wapnet Tre Kronor[5], hvilket förmodeligen dess Son Chenrik eller Henrik, dess Soneson Olof och flere dess Efterträdare behållit[6] til bewis, at de stådt under Upsala-Gudars och Konungars beskydd[7]; men som

  1. ↑ Denne kallas eljest Albion. v. Le Pere Dan. Hist. de Fr. T. 1. p. 426.
  2. ↑ Le Pere Dan. L. c.
  3. ↑ v. supr. §. 4.
  4. ↑ Sturl. T. 1. in Add. ad Ol. Tryggwal. p. 222.
  5. ↑ Man har med goda skiäl sökt detta wapns uprinnelse i den äldsta Hedendomens Trenne Gudar Har, Jafn-Har och Tridi (v. supr. c. 5. §. 4. in not.), bland hvilka den förste haft nedersta stället. Deras säten öfver hvarandra på en och samma Thron finnas afritade i en gammal handskrifven Edda i Upsala Bibliotheque. cfr. J. Wild. L. c. p. 227. Kronorne i Svenska wapnet hafva icke altid blifvit satte i samma ordning (Scheff. de Insign. Svec. c. 14. p. 177.); men i de äldre tider war wapnkonsten obekant.
  6. ↑ cfr. Drake. The Story of York. P. 2. c. 2. &c. ap. J. Wild. ad Puffend. c. 13. p. 227.
  7. ↑ I York Domkyrkas Lanthornsteeple finnas ännu spor altsedan Siuhundra-talet af detta wapn, tre Kronor, både i rödt och blått fält, dels i trekant, dels i rad öfver hvarandra, hvarwid de tvenne Northumbriske Herrar Edvin och Oswald namngifwas. v. Drake L. c. ap. J. Wilde. L. c. Man kan heraf lätteligen finna, hvadan de tre Kronor kommit, som de Danske Konungar Sven-Tiugu skegg, Knut den Store och Hårda-Knut på sine sköldar skola hafva brukat i rödt fält öfver hvarandra (v. N. Upton. de Offic. Milit. L. 4. p. 128.): Det war til at låta K. Edred i Engeland förstå deras gamla rättighet til Northumberland. v. J. Wild. L. c. p. 228. At tre Kronor förän Ifwar Widfadmes tid blifvit brukade i Engelska wapnet, som gamle Munkar föregifvit, det är ogrundadt. cfr. Buchanan. Rer. Scot. L. 5. c. 45. & Spelman. Aspilog. p. 41.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Svea_Rikes_historia._Första_delen_1747.djvu/497&oldid=426951”