Wikisource

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/52

Den här sidan har korrekturlästs

minskat sig och dragit sig från dem undan[1]; men til alt detta har man ej just märkt orsaken eller på hvad sätt det tilgådt, förän wittert folk nyligen uplöst oss dessa gåtor[2].

5. Man har wäl i wår tid genom goda slut funnit, at den fasta och torra del af jordklotet altid måste tiltaga; men den flytande minskas, och at den samma kanske aldeles skulle aftaga, om ej Cometerne stundom ersatte bristen med sina dunster[3]: Man har tykt, at hafvet och watnen altid måste förlora något genom rägn, upstigande fuktigheter, menniskors och kreaturs bruk &c. som förwandlas til tätare kroppar och jordwäxter[4]: det är ock troligt, at i hafsbotnen kunna wara hål, hwarigenom watnet silar sig småningom ned i jordens afgrund[5]. Men fram för alt har man funnit, at jordklotet alt mer och mer förändrar sin skapnad och blifver plattare wid polerne[6], hvaraf skulle tyckas, at watnet deremot växer och samlar sig under Æquatoren. Dock jag lämnar gerna desse eller flere orsaker til tiden och förnuftigt folks vidare ompröfvande: de angå ej mit upsåt: jag har allenast att giöra med sielfva saken, så vida hon angår Norden och i sig sielf är klar och ostridig, hon må herröra af hvad orsak man wil.

  1. ↑ Halmstad har legat fordom högre up i landet vid en by Holm, efter hvilken staden fådt namn (Rabben: MS. om Einars runsten i Holms-by) och så framt ej Adami Bremensis Holmus är det samma som Bornholm (v. Er. Benz. not. ad. Vastov. Vit. aqu. p. 42.) så är hela denna trakt kallad en Öö i elfte Sec: (v. Ad. Brem. de Sit. Dan. &c. C. 215. 223.) Hudvikswalls stad flyttes 58 åhr efter sin anläggning 440 famnar närmare åt hafvet. Piteå äfvenledes ½ mil 45 åhr efter sin början. Luleå en mil efter 28 åhr. Til Torne kunna nu inga stora fartyg anlända, som dock skedde 1620. då staden anlades: Östhammar ligger äfvenväl nu längre från siön, än wid des första anläggning. Wid Tanum och Gribbestad i Bohuslän kunde man för en mans ålder anlägga med en jakt; men nu knapt med en julle. v. A. Cels. L. c. förutan mångfaldige flere exempel. cfr. P. Kalms Rese-Beskr. öfwer BohusL. &c.
  2. ↑ And. Celsius i Kongl: Sv. Vettensk. Acad. handl. 1743. I. qu. Em. Svedenborg i Act. Lit. Sv. Ups. cfr. Urb Hierne. Bromell. Kil. Stobæus &c.
  3. ↑ IS: Newton Princip. Mathem. L. 3. propos. 41. probl. 21. p. m. 473.
  4. ↑ IS: Newton. L. c. And. Celsius L. c.
  5. ↑ Urb. Hierne, cit. af A. Cels. L. c.
  6. ↑ Em. Svedenborg in Act. Lit. Sv. Ups. cfr. Maupertuis: Figure de la Terre. Newton &c.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Svea_Rikes_historia._Första_delen_1747.djvu/52&oldid=426706”