Constantinopel: I deras Hof blef af en händelse den i barndomen förkomne Norske Printsen Olof Tryggason uptagen och upfödd i Ridderliga öfningar[1], hvilket gaf anledning til mycken wänskap med Norska Konunga-huset. I förtret deremot härjade Olof Tryggasons Fiende Eric Jarl Håkanson från Norige på Waldemars Rike i fem somrar å rad och förstörde sielfva Aldejoborg[2], der han sig dock ej kunde bibehålla; ty landet war under Sveriges Öfver-Herrskap, med hvilket han behöfde stå i wänskap.
5. Waldemar skall på slutet af sin Regering hafva kastat sig i et wekligt lefverne och haft en stor hop Frillor af allehanda folkeslag[3]: Med dem aflade han tolf Söner, som warit Jarlar, Knigar eller Knesar, och efter hans död häftigt stridt mot hvarannan om Kronan: De, som mäst försökte hvars annars krafter, woro Wisiwald och Jarislaw, emellan hvilka öfvades alla både hemliga och uppenbara fiendtligheter. Jarislaw wände sig til Sverige wid pass A. 1015. och fick tilräckeligt bistånd: Han öfverwann dermed alle sine Bröder, af hvilka Wisivald ej wiste bättre, än fria til den unga Svenska Änke-Drotningen Sigrid Storråda, som derföre straffade honom på et grymt sätt; ty hon lät bränna honom inne tillika med en annan Friare, Konung Harald Gränske från Norige, i samma bygning[4], som frambättre mer skall omröras. Konung Olof Ericson i Sverige gaf Jarislaw sin Doter Ingierd til Drotning: Hon fick til morgongåfva Aldejoborg, som nu åter blef upbygdt efter sin förstöring[5] och giordt til Holmgårdska Rikets Hufvudsäte. Olof Haraldson, Noriges Konung, som förut friat til
