Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/652

Den här sidan har korrekturlästs

Sverige, hvilket war för Sven en ganska kär tidning: Han kom nu derföre i största hast tilbaka och satte sig af Dannemark i besitning, sedan han åter i siu åhr[1] utan Rike kringsväfvat; men han hade sig derwid näpligen kunnat bibehålla, om han ej wetat förbinda sig Eric Segersälles Son, som då antagit Svenska Kronan.

18. Sigrid Stårråda, den unge Svenske Konungens Moder, hade sedan A. 985. vid lag lefvat skild från sin Man på sina gods i Götarike[2]; men behållit jemte sin fägring all sin högdragenhet: Tvenne Konungar, Harald Gränske af Norige och Wisevald Waldemarson af Holmgård, hade då på en gång besökt henne, och begärt henne til äkta; men sådant hade hon ansedt för en så stor förmätenhet, at hon låtit innebränna och ihielslå båda dem och alt deras folk, säjandes, at hon på det sättet wille afwänja Små-Konungar, at resa från andra länder och fria til den, som war bättre än de[3]. Et sådant faseligt Nej hade bordt afskräcka alla Friare i werlden; men den tapre Norges Konung Olof Tryggason hade dock dristat sig begära henne, då han wid pass tre åhr regerat och hon öfver tolf lefvat ensam[4]: Sigrid, som nu war i Upsala och förmodeligen deltagande i sin Sons Regering, hade med Konungens och Rådets samtycke gifvit honom Ja och tagit emot hans gåfvor[5]; men då desse

  1. Ad. Brem. Hist. Eccl. L. 2. c. 21.
  2. v. supr. §. 13.
  3. Sturl. T. 1. p. 261. Odde Munk. Ol. Tryggas. S. c. 28.
  4. cfr. Sturl. T. 1. p. 283. in Add.
  5. Olof Tryggason hade utur Håkan Jarls Afgudahus på dess gård Lader i Trondhem tagit en stor Guldring, den man hållit i ganska högt wärde: Den skänkte han nu til Drotning Sigrid, då de blifvit förlofvade; men då hon kort derefter lät pröfva ringen, fans han mer bestå af koppar, än guld. Deröfver blef hon mycket förtörnad, fast Olof sielf blifvit bedragen, och giordes då åtminstone en början til hennes kallsinnighet mot denne Fästeman. v. Sturl. T. 1. p. 283. 284.