båda sidor til den i begge Riken antagne Christendomens försvar och befordran[1]: Sven hade i det samma fådt en faselig afbräck i sina eljest lyckeliga[2] Engelska Saker, i det de Danske öfver hela Engeland på en enda dag den 13. Novemb. A. 1002. blefvo af landsfolket under Konung Adelrad mördade[3], hvilket brakte honom til at wända sig dit med alla sina krafter[4]; Men Olof Skotkonung fick nu i stillhet upbygga den Christna kyrkan i Sverige: Under hans beskydd utspridde ofvannämde Jon Sigurd Evangelii Sanning i Wästergötland, Småland, Östergötland och hela landet upföre intil Upland och Sigtuna, hvarwid han ock skall hafva warit så nitisk, at han anwändt de Gyllene Armband, som han fordom fådt af Konung Olof Tryggason i Norige, til at lösa Christne fångar ur hednisk träldom[5]. Wid samma tid har ock Odinkar Hvide den
- ↑ cfr. J. Wild. p. 395.
- ↑ A. 1001. woro de Danske så mäktige i Engeland, at Ethelred måtte betala den så kallade Danagild med 30000 Engelska pund. De blefvo då kallade Lords Danes, hvaraf män sedan dragit Lordane, Lourdain, en som intet annat wärde har, än sin förmögenhet (v. Rap. Thoyr. H. d'Anglet. L. 1. p. 388.).
- ↑ Gibson. Chron ad. An. 1002. Rap. Thoyr. L. 1. p. 390. cfr. J. Wild. L. c.
- ↑ Sven hämnade detta mord med stor alfvarsamhet och lycka. Han upbrände Exeter, slog hela Engelska krigsmakten under Alfrek, Jarl i Mercien, och äfven en tid derefter under Ulfketil, Jarl i Estangeln, uttvingade Danagild til 30000 och 48000 pund, intog hela Wessex, upbrände Canterbery och änteligen efter mycken framgång jagade K. Adelrad efter sit löfte ur Engeland, der han satte sig på Thronen A. 1014 (v. Rap. Thoyr. L. c. p. 391. & sequ.): Han dog af stickfluss A. 1015.
- ↑ Gunlaug. Thingeyr. Monach. & Ari Polyh. ap. J. Wild. p. 393. it. p. 395.
