Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/78

Den här sidan har korrekturlästs

fick af dem liten eller ingen: större delen ursäktade sig och wille ingen del taga i en så äfventyrlig sak[1]: Han måste då lita på sina egna och de närmstas krafter [2]. Qvinnor och barn och hvad hans Herde-Scyther höllo kärast, skickade han långt bort i säkerhet på de då kringslutne orter i Norden, som sedan äro kallade Quenland, Holmgård, nu Finland, norra och wästra Ryssland &c.[3]: han ödelade den bärande marken och upfylte brunnarne, der fienden skulle komma fram: Sielf stälte han sig för sit folk; men ej så mycket til at slås, som til at wika hit och dit och utmatta sin fiende[4]. Persiske Konungen, ledse wid en lång resa, lät säja Inda-Thyrse genom en Härold, at han antingen skulle stå qvar och slås eller godvilligt gifva sin Herre jord och watn: det war et talesätt, hvarmed Persiske Konungarne brukade antyda sina skattländer, at de borde lyda. Inda-Thyrse svarade: Jag flyr icke, jag giör ej annat, än hvad wi (Herde-Scyther) äro wahne i fredstider[5]: om du wil tvinga oss til slags, så angrip wåre Fäders grafvar[6]: då skall du få råka oss:

  1. cfr. Bayer. L. c. T. 3. p. 362 Rollin. L. c. T. 3. p. 101.
  2. Han hade inga andra med sig i början, än Vodinerne, Gelonerne och Sarmaterne (eller Saur-Maderne, de röda från Meden. v. Strahlenb. L. c. p. 163, 164 &c.) v. Bayer. L. c. T. 3. p.362.
  3. Då först begynte folkflyttningar småningom giöras til wåra Scandiska bärg, som wi framdeles få se i 3. Cap.
  4. Herodot. L. 4. c. 120.
  5. Derföre säger ock Silius It. L. 3. om Scytherne: — — Nulla Domus, plaustris habitant, migrare per arva, Mos, atque errantes circumvectare Penates. d. ä. De hafva inga hus: de bo på wagnar: de pläga föra sine flyktige tomtgubbar från den ena bygden til den andra.
  6. Scytherne höllo sine fäders grafvar mycket helige, liksom ock de gamle Svenske sine ättebackar: ännu fins en stor myckenhet ättebackar i den bygden, der Scytherne bodt, mellan Caspiske och Scythiske hafven, wid Pyziora-ström, wid staden Tzordin &c. v. Strahlenb. L. c. p. 103. Märkeligit, at en stor del af deras grafritningar äro klara och tydeliga Runor, sådane som sen äro brukade i Sverje. v. Strahlenb. charta öfwer Tartariet. ap. Er. Benzel, Jun. in Periculo Runico. Diss. Ups. 1724.