Cerethrius, inföll med en svärm i Thracien och en annan, Belgius, i Illyrien och Macedonien, der de ihiälslogo den Egyptiske Ptolomæus Ceraunus, som låtit mörda Seleucus Nicanor och ryckt åt sig Macedoniska sprian: Tredje anföraren Brennus[1], som tågat med en hop åt Pannonien, kom tillbaka, intog Macedonien och sköflade Peloponesus, i synnerhet det heliga Delphos, hvilket af Grækerne hölls för en ganska ogudaktig gerning: En owanlig tordön och blixt liungade ock i det samma kring den orten, så at Grækerne, som trodde, at Gudarne wille hämnas, fattade mod och slogo Gallerne ur fältet. Brennus i förtviflan stack ihiäl sig sielf och hans här i oordning skingrades hit och dit.
18. En del af desse Galler wände sig åt Propont under Höfdingarne Leonor[2] och Lutarius[3], gick öfver Hellespont och satte sig ned i mindre Asien [4]: den orten är af dem kallad Gallo-Græcien[5] och inbyggarne Galater, til hvilka Apostlen Paulus skrifwit så Gudomliga förmaningar. Desse behöllo wäl länge sit Scythiska språk, så at Kyrko-läraren Hieronymus mer än sexhundrade åhr derefter igenkände hos dem samma tungomål, som han hört talas i Tyskland[6]; men de förlorade sin ärfda
- ↑ Icke samma Brennus, som förde Gallerne til Rom 100 åhr förut; v. sup. §. 10. utan Brennus lär hafva warit et Tal-namn af Bränna, härja, sköfla.
- ↑ Lindorm eller Leonard.
- ↑ Lauder, et Götiskt namn. v. Herv. Saga.
- ↑ At desse Galler woro bara Göter, witnar Claudian, L. 2. säjandes: — — — Ostrogothis colitur unistisque Guthunis — — Phryx ager. cfr. Justin. L. 25. c. 2.
- ↑ Justin. L. 25. c. 2.
- ↑ Roll. L. c. T. 7. 373.
