tider fanns hos Letterna sjelfva i Preussen och Lithauen[1].
Så står Jordanes ej ensam. Flera andra spår i Norden, hvilka åtminstone vittna om liknande händelser, sluta sig till hans berättelse. För öfrigt tillhör den af honom omtalta utvandringen ingalunda den aflägsna forntid, i hvilken den genom missförstånd blifvit tillbakaflyttad. I medlet af andra århundradet deltogo redan Victovalerne, en Götisk stam, mot Romrarna i Marcomanniska kriget[2]; troligen ej långt efter utvandringen från Östersjökusten. Denna skedde under den femte konungen eller uttåget ifrån Skandinavien[3]. Ungefär vid början af den christna tideräkningen har således detta inträffat.
III.
Öfvergång till inhemska häfder.
Genom det inflytande Jordanes haft på föreställningarna om fäderneslandets äldsta Historia
