tillfälle att rådfråga[1] synes vara från senare hälften af 15:de århundradet, men åberopar sjelf en äldre. Allt hvad den Mindre Rimkrönikan af den lånat, jämte det ordagrannt afskrifna stället ur denna saga, som i en handskrift af den Prosaiska Krönikan förekommer[2], visar att den är tidigare än båda dessa, och den måste redan i 14:de århundradet i Sverige varit välbekant, då den äldsta Codex af Stora Rimkrönikan, i företalet, på den samma har afseende[3]. Denna Svenska Saga är
- ↑ En Pappers codex i 4:o ur Sko Klosters Bibliothek, hvars lån ägaren H. Exc. Gref Brahe haft ynnesten mig tillåta. Af min vän M:r Gumælius, som först gjort mig på densamma uppmärksam, har man att i 10:de häftet af Iduna vänta en uppsats öfver denna hittills obekanta Svenska Saga.
- ↑ Cod. 3. Om K. Philmer eller, såsom han i sagan heter, Wilkinus. Script. R. Suec. T. I. p. 250.
- ↑ Der heter om Sverige:
Goda tjägna (hofmän) finner man thär
Ridderskap af helade (hjeltar) goda
The Didrik af Bernen väl bestode.Dermed menas det fabelagtiga krigståg, hvilket Sagan låter Attila och Thidrik företaga mot Sverige.
och tillägger att man mindes stället. Hunnernas tåg mot Hermanaric (i hvilket Sagan, efter vanligheten mot all tideräkning, äfven låter K. Thidrek deltaga) omtalas af Jordanes c. 24. Den nordiska traditionen återförer Vidike Velandsson till Norden. Den gamla Svenska bearbetningen af Vilkina Saga låter honom på ön Femern uppsökas och ihjelslås af Thidrik, som på vägen derifrån dör af sina sår. Häruti afviker denna bearbetning af Sagan från alla andra.
