Sida:Svea rikes häfder.djvu/142

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
120

fullkomligt oberoende af den Isländska, som Peringsköld utgifvit, ehuru den i det hela med den öfverensstämmer. Den iakttager stundom en annan ordning i berättelsen, är i allmänhet kortare, men har äfven tillägg, som hvarken finnas i den tryckta eller i Isländska handskrifter af Sagan[1]. Hufvudsakligen synes den vara hämtad från Tyskan; den åberopar sägner, men äfven böcker[2], och utger sig sjelf för en öfversättning[3]. — Sagans Vilkinaland är ett nytt fabelagtigt Suithiod hin mikla. Det säges innefatta Sverige, Götaland, Skåne, Vinland (Venden) och flera länder. Det gränsar i söder till Attilas rike; och har fått sitt namn af en konung Vilkinus, i hvilken den prosaiska Krönikan ser Jordanis Filimer. Den Mindre Rimkrönikan, som äfven uppför honom under detta namn, riktar med flera hans fabelagtiga

  1. Så vidt dessa genom Müllers SagaBibliotek blifvit bekanta.
  2. Om Niflungarnes fall säges: hær ære flere böker aff skrifne, ok holla alth thet samma. Att den Isländske författaren af VilkinaSaga äfven haft en skrifven Tysk Saga för sig, är efter jämnförelsen med den Svenska högst sannolikt.
  3. Handskriften slutas med dessa rim:

    hær Didriks bok haffver nu en ændha
    gudh maa honom sina nadhe sændha
    them som hona a Swænska wændhe.