sådana, så har sångernas upptecknande åtminstone ej skett senare. Någon gång i nyare Sagor kunna väl dessa vers vara diktade af Sagoskrifvaren; men sjelfva ändamålet dermed visar oss bäst den gamla Skaldekonstens ärliga förhållande till Sagan. Detta skedde nemligen för att ge berättelsen en större trovärdighet; emedan skaldernas sånger voro, såsom Snorre Sturleson sjelf intygar, de mest ansedda historiska vittnesbörd. Också äro de Isländska Sagorna fulla af historiskt bekanta, med händelserna samtida skalders vers allt ifrån Harald Hårfagers tid och medlet af 9:de århundradet. Före denna tidpunkt visste man blott anföra några få quäden af kända skalder. Men redan dessa utmärka sig, liksom alla deras efterföljare, genom oupphörliga hänsyftningar på de gamla Mytherna. Mythiska sånger måste således ha varit ännu äldre. Också kände man för dem, som ännu äro bibehållna, ingen författare. Med Sagornas och Sångernas uppskrifning följde snart granskning och samling; och sådana bemödanden ha vi att tacka för Isländarnes mest omfattande, i historiskt, mythologiskt och poetiskt hänseende vigtigaste verk[1].
- ↑ Såsom Eddorna — för kronologiens grundläggning i allmänhet, Are Frode — dessutom för Islands allmänna Historia, författarne af Sturlunga-sagan — för
