Sida:Svea rikes häfder.djvu/242

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
220

1:o Mythiska sånger och sagor.

De hit räknade Sånger tillhöra den Mythiska Tidsåldern så väl genom sitt innehåll, som derigenom att de äro äldre än den historiska erinringen och derföre alla utan känd författare. Deras ämnen äro dels Gudarna och den gamla Gudaläran, dels ock „de Hjeltar, som från Gudar kommo,” för att uttrycka sig i den gamla Sångens ord[1]. Den samling af de Mythiska sångerna, som återstår, tillskrifves, efter en bland Isländarna gängse sägen, Sæmund, kallad Frode[2] (den lärde), och nämnes äfven derföre Sämunds Edda, eljest den Poetiska eller Äldre Edda. Mythiska Sagor med åberopande af Sångerna innehåller den Prosaiska eller Yngre Edda, som bär Snorre Sturlesons namn; emedan han anses haft del i dess författande[3]. Till den Yngre Edda hörer äfven Skalda, en afhandling om skaldespråket, eller de

  1. Hyndluljod. Str. 8. Märkvärdig såsom ett slags poetiskt sammandrag af de gamla mythologiska genealogierna.
  2. Född i början af 1050:talet, död 1133. Vita Sæmundi Multiscii, auctore Arna Magnæo i den Köpenhamnska Editionen af den äldre Edda P. 1.
  3. Huru stor denna del varit är obestämdt, men att flera delar af Edda blifvit tillökta och bearbetade efter hans tid, och att det hela i sin närvarande gestalt tillhör 14:de årh., är säkert.