Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
270
förklädning av gamla Eddiska quäden, gudinnan Freya framträder som jungfru Fröyenborg[1].
- ↑ I en Svensk, Norsk och Dansk folkvisa, i hvilken under förklädningen man likväl drag för drag igenkänner det Eddiska quädet Hamarsheimt eller Thryms quida, som besjunger huru Thor af Jätten Thrymer återfick sin förlorade hammare. I den Svenska visan heter Thor „Thorkar” (Thorkarl) — i den Danska „Thor af Hafsgaard” (Asgård) — af Jätten „Thrymer” har blifvit en „Trolletram” eller (i den Danska en Tossegrefve — af Thuss, Jätte, Troll) af Loke Laufeyarson i Edda en „Loke Lejemand”, af Freya „jungfru Fröyenborg.” Den Svenska Visan är med en inledning meddelad af M:r Schröder i Iduna, 8 H. — den Danska redan af Vedel och Syv, samt ytterligare af Nyerup i fortsättningen af Danske Viser, Kjöbenh. 1821 s. 188. Af den Norska har Syv endast lemnat början. Den finnes ock på Tyska i Bröderna Grimms samling. — Att i Saxos tid flera Myther om Thor varit allmänt bekanta, ses vid jämnförelsen emellan hvad Saxo L. VIII. p. 163 och Skalda (s. 113 efter Thorsdrapa) berättar om Thors strid med jätten Geiröd. — De förr nämnda Färoiska quädena visa, huru länge på aflägsna, för främmande föga tillgängliga orter, gamla traditioner kunna bibehålla sig. Hela den Eddiska Cykeln om Sigurd Fofnisbane, till en del fullständigare än i sjelfva den äldre Edda, har ej längesedan, i quäden, af hvilka somliga äro öfver 200 strofer, blifvit upptecknade ur folkets mun på Färöarna (Jfr. s. 265.), hvilka, såsom bekant, från Norrige först blefvo bebyggda. Oden ur Asgård (Ouin úr Aasgörum), Frigga, Loke, Häner förekomma i andra Färoiska folksånger. Alla dessa sånger afsjungas under och till dans. I den yngre Edda Dæmis. 22 säges att „en ört finnes som är så ljus att den liknas vid Balders ögonbryn (Baldrs Brár). Anthemis
hvilka ofta träffas i jorden, helst i ättehögar, för Thorviggar.
