Sida:Svea rikes häfder.djvu/304

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
282

välde för konungen. Dernäst tömdes skålar åt andra gudar; säger Snorre Sturleson, såsom åt Niord och Frey för godt år och fred: månge drucko också Bragebägaren[1] eller Brages skål, samt en skål för hängångna ansedda fränder, hvilket allt kallades minne: ett ord som fordom också betydde kärlek[2]. Den mäktige Håkan Jarl i Norrige, ehuru för sin person mest tillgifven en Jötnisk gudadyrkan[3] och sjelf på mödernet af dylik

  1. Bragafull. Jfr. Ynglingasaga c. 40 och Helga Quida Hatingaskada i den äldre Edda, hvaraf synes att Bragafull var den bägare, vid hvars tömmande man gjorde löfte om någon manlig bedrift.
  2. Hallenberg, Anmärkningar till Lagerbrings S. R. H. II. 223. Ordet förtjente att upptagas i denna gamla vackra bemärkelse. „Det hafver varit sed i dessa landen att gifva minne åt Thor eller Oden eller andra af Asarna vid gästabud.” Bartholin. Ant. Dan. p. 129, ur Olof Tryggvasons saga, der stället finnes, Edit. Skalholt p. II. c. 18, något utförligare.
  3. Derföre låter Sagan Trollen berömma sig af hans vänskap. Olof Tryggvasons Saga Ed. Reenhjelm p. 192. Håkan Jarl dyrkade i synnerhet tvenne Trollsystrar, Thorgerd Hörgabrud och Yrpa. Åt den förra offrade han under slaget med Jomsvikingarne sin egen son. Jomsvikinga saga c. 35. Denna Thorgerd nämnes i Skalda s. 139 Sv. Öfvers., såsom dotter af en Konung Hölge i Halogaland (hvilken lika med henne blifvit dyrkad såsom Gud); men utan någon genealogi, som fäster dem vid Asarna. I Nials Saga c. 85 och i Færeiingasaga hos Müller l. c. I. 179 beskrifves Håkan Jarls åt dessa systrar uppresta gudahus; det hade glasfönster; man såg