att detta dessutom särskildt berättas om Sveverna[1], om Vandaler och Longobarder[2], om
- ↑ Då den helige Columbanus kom till Sveverna vid Zürichersjön i början af 7:de århundradet, fann han dem i begrepp att offra „åt sin gud Wodan, som andra kalla Mercurius” (Deo ano Wodano, quem Mercurium vocent alii), och de hade dertill i beredskap en stor tunna öl. Vita S. Columbani af Munken Jonas (en samtida författare). Du Chesne Scriptt. Franc. I. 556. Underrättelsen öfverenstämmer bokstafligen med den nordiska i Olof Tryggvasons saga. Edit. Skalholt P. II. c. 18, oaktadt flera århundraden äro emellan dem: „Det hafver varit sed här i landet, liksom vidt omkring annorstädes, der som hedniskt folk är, att åt Thor och Oden hafver öl blifvit gifvet, och åt Asarna skålar egnade.” (Sa hefer verit hattr her i landi, sem vidar annorstadar þár sem heidit folk er, at Þor oc Odni er Öl gefit oc Asum eru full eignud). Orden läggas i munnen på den Helige Martin af Tours, som föreställes ha uppenbarat sig för Olof Tryggvason.
- ↑ Paull. Warnefridi. De Gestis Longobard. L. I. c. 9.
det Nordiska Thormodr), Turisend (Thors följeslagare eller tjenare) äro namn på Götiska Konungar eller anförare. Jordanes De Reb. Get. cc. 14, 20. Paull. Warnefridi I. 23. Procopius D. B. G. pp. 330, 402. Ed. Grotii. Till hvad som är anmärkt om sammanhanget emellan begreppen gud samt stod eller bjelke hos våra förfäder kan läggas, att hos de gamla Saxerna gudomligheten föreställdes både under namn och bild af en bjelke eller trädstam, som uttyddes såsom den allt uppehållande. „Truncum ligni non parvæ magnitudinis sub dio colebant, patria eum lingua Irminsul appellantes, quod latine dicitur universalis columna, quasi sustinens omnia.” Adam. Bremens. L. I. c. 5.
