Sida:Svea rikes häfder.djvu/339

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
317

Natt och Nedan
namn de gåfvo,
Morgon de nämnde
och Middagsstund,
Undorn[1] och afton,
Åren att tälja[2].

Då „kastade Solen högra handen öfver de himmelska hästar” och begynte sitt lopp.

„Sol sken sunnan
på svala stenar:[3]
då grodde å grund
gröna örter.”

Natt är af jätteslägt, enligt sin härkomst svart och mörk: Jord är hennes dotter. Natt var tre gånger gift, sist med Delling af Asaslägten. Deras son var Dag, ljus och skön enligt sin fädernehärkomst. Allfader tog Natt och hennes son Dag, gaf dem två hästar och två kärror, och satte dem

  1. Detta ord, förloradt i Isländskan, finnes än i flera Sv.
    provincial-dialecter såsom Dagermåls- eller ock
    aftonvardstid: det förra i Jemtland, det sednare i
    Vermland och Småland. Enligt Ihre (Glossar. in v.
    Under) betyder det tredje timman, antingen på förmiddag eller eftermiddag.
  2. Völuspá str. 5, 6.
  3. „A svala steina” enligt en annan läsart: „á salar
    steina” — på salens stenar. Voluspá str. 4, 5.