sedan Östgöter, liksom de vestlige Westgöter[1], och öfver bägge samt dessutom öfver många underkufvade nationer ifrån Don till Theisse i Ungern, ifrån Svarta till Baltiska hafvet, herskade i medlet af fjerde århundradet[2] den mäktige Hermanrik[3], tills Hunnernas inbrott i Europa på en gång störtade hans välde och tillika Göterna öfver Romerska Riket. — Men var ej denna
- ↑ Jordanes. c. 14.
- ↑ Ibid. c. 23. Början af Hermanriks stora Götiska rike infaller vid pass år 335.
- ↑ Hermanaricus, nobilissimus Amalorum. Jordanes c. 23. — Eddornas Jormunrek.
betjent kunde för invånarna göra sig begriplig. Viaggi fatti da Vinetia alla Tana, in Persia etc. Vinegia 1545 in 8:vo, fol. 18. Ed. Aldina. Busbequius, Kejserlig Legat till Constantinopel i medlet af 16:de seklet, talte vid tvenne personer derifrån. Deras språk hade ännu många rent Götiska ord. (Jfr. Ihres Granskning af dessa i företalet till hans Glossarium och i Reliquiæ Linguæ Geticæ. Ups. 1751). Augerii Gislenii Busbequii Legationis Turcicæ Epistolæ quatuor. Paris 1595. p. 136. Henric Brenner (Epistola ad Eric. Benzelium ad fin. Commentt. Moysis Armeni Stockh. 1723 p. 124), betviflar hela uppgiften, emedan vid hans vistande i dessa trakter, i början af 1700:talet, intet tecken mer fanns af detta språk, som redan förut mycket uppblandadt, då blifvit alldeles utträngdt af Tatariskan. Thunman, (Östl. Völk. s. 333) vill veta att spår af en Götisk Dialect äfven finnes i det gamla Thracien vid det nu varande Silistria.
