synnerhet Svearnas politiska företrädesrättigheter voro fästade. Dessa trakter kallades folkets, det
Fjädhrundaland”. UppL. K:gaBalk. 1 Fl. — inbegripna under namnet Uppland, ty Upplands Lagman afger deras röst vid konungavalet (ibid.). Benämningen var fordom vidsträcktare än nu. K. Birgers företal till den år 1295 förbättrade UpplandsLagen begynner med en hälsning till alla dem som bo mellan Hafvet, Säfva ström, (nu Sagån, som skiljer Uppland från Westmanland) samt skogen Ödmorden, (nu Tynnebroskogen emellan Helsingland och Gestrikland). Uppland innefattade således då äfven Gestrikland. Men i ännu äldre tider har det äfven omfattat Westmanland; ty hos Sturleson heter det (Heimskr. Olof d. Hel. Saga, c. 76), Westmanland eller Fjerdhundraland (Vestmannaland edr Fjaþryndaland) Men Fjerdhundra var ett af Folkländerna. Det äldsta Suithiod var således allt det norr om Mälaren bebyggda landet. Med fortsatt kolonisation och med befästad politisk öfverlägsenhet hos Svearna har namnet utgått vidare. Så kallas (Heimskr. l. c.) i beskrifningen af Svea välde under Olof Skötkonungs tid Södermanland en del af det egentliga Svithiod, och att det såsom sådant är vida äldre, ses af Ingjald Illrådas förrädiska bjudning, som (om man undantager hans svärfader K. Algöt i Vestergötland), synes ha inskränkt sig till Fylkiskonungarna i det egentliga Svithiod, ibland hvilka Södermanlands konung äfven omtalas, ehuru han ej kom tillstädes. Derföre säges ock Östgötakonungen Högne, då han i Ingjalds tid härjade på Södermanland, ha ridit opp till Suithiod (Ynglingasaga c. 43). Man ser äfven, att det i nyssnämnda beskrifning af Sveavälde förbigångna Nerike redan under Ynglingarna räknades till Suithiod; ty en Nerikes konung är bland de af Ingjald budna. För öfrigt synes Nerikes befolkning ha varit Götisk; ty det hörde i gamla tider under Vestgötalag (W.G.L. Thjuw. B. fl. 12). Om den fortsatta uppodlingen af det egentliga Suithiod vittnar på flera ställen
