mors härkomst från Vanernas land, Svegders son och efterträdare, är den förste, om hvilken det säges, att man kände hans begrafningsplats och de öfver honom uppsatta Bautastenar. För öfrigt är han gift med prinsessan Drifva från Finland, dotter af konung Snö, liksom framdeles Agne, en af hans efterträdare, är förmäld med prinsessan Skälfva (Skjalf) från Finland, dotter af konung Frost[1]; och att vi här åter träffa på den Fornjoterska ättens namn-allegorier är ett bevis, huru nära äfven det historiska här öfverallt gränsar till fabeln.
Med visbur, Vanlands son, knyter sig Ynglingasagans poetiska fabel genom den förbannelse öfver ätten, hvilken hans söner underkasta sig för att få hämnd öfver sin far. Förbannelsen uttalas genom spåquinnan Huld[2], som genom trolldom äfven vållat Vanlands död. Om denna Huld, Trollens drottning i Nordlanden, såsom det heter, och moder till Trollsystrarna Thorgerd och Yrpa, hvilka den Norrske Jarlen Håkan i tionde århundradet
