skatt af Sverige för den hjelp han gifvit fadren[1]. Ottar svarar att de Svenske alldrig hade gifvit Danskarna skatt, och skulle det ej heller göra. Ömsesidiga härjningar följa, och Ottar stupar i ett sjöslag i Limafjorden på Jutland, emot konung Frodes Jarlar. Danskarne utkastade hans kropp för korparna, sände en träkråka till Svithiod, med hälsning att dess konung ej mer vore värd, samt kallade honom Ottar Wendelkråka. Thiodolf, som ej nämner något sådant, säger blott, „att den tappre Ottar föll för Danska vapen under örnaklor, och att korpen i Wendel med blodig fot trampade den visa (försten)”[2].
adils, hans son, kallas en rik, dådsäll, äregirig och mäktig konung. Han skall länge hafva regerat, och då hans regering nära svarar mot fyra konungars i den Danska konungalängden[3], måste
- ↑ Egill skall lofvat Frode skatt för denna hjelp, men ej hållit löftet. Yngl.S. c. 30.
- ↑ Yngl.S. c. 31.
- ↑ Den af Ynglingasagan omtalta Frode Frækne lefde ännu då Adils fader Ottar blef slagen, c. 31. I Langfedgatalet följer efter denna Frode, Ingjald Starkadar fostri, hans son, Halfdan, dennes broder, Helge och Hroar, Halfdans söner, derpå Rolf Krake,
