Sida:Svea rikes häfder.djvu/530

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
506

den i sjelfva verket ha varit ovanligt lång, eller dessas tid ovanligt kort. Detta synes likväl icke ha varit fallet med alla; emedan Helge, en af dessa Danska konungar, med hvilken Adils förde krig, lefde nog länge, att i ryslig okunnighet förmäla sig med sin egen dotter. Det var den sköna Yrsa, frukten af en oloflig kärlek[1], förut konung Adils gemål, som af Helge fången, återvände till Sverige, sedan hennes börd blifvit upptäckt[2]. Åt Helge hade hon födt en son, den namnkunnige Rolf Krake[3], som blott åtta år gammal på Danska thronen efterträdde sin far; men hvars mognare ålder äfven konung Adils upplefde. Rolf sände honom hjelp i ett slag mot en Norrsk konung Ale, hvilket stod på Vänerns is, och han hemsökte sedermera med sina 12 kämpar sjelf K. Adils i Uppsala, då den för biståndet

    Helges son, som också var samtidig med Adils, men stupade i hans efterträdares tid.

  1. Yrsa var Helges dotter med Saxiska Drottningen Alöf, hvilken han tvungit att bli sin frilla, jfr. Rolf Krakes S.
  2. Jfr. med Ynglingasagan Rolf Krakes Saga hos Björner l. c. och Skalda s. 150.
  3. Hann er ágætazter Fornkonúnga, fyrst af mildi oc fräknleik och litillæti: „Han är den berömdaste af fornkonungar, först i mildhet, tapperhet och nedlåtenhet”. Skalda l. c.